Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier

Titel: Flicka med pärlörhänge
Författare: Tracy Chevalier
Serie: –
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 246
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Girl with a pearl earring
Översättare: Anna Strandberg
Förlag: B. Wahlströms
ISBN: 91-32-32727-7
Utgivningsår: 2002 (1999)
Format: Kartonnage

Första meningen: Min mor hade inte berättat för mig att de skulle komma.

Handling: Vermeers mästerverk Flicka med turban beskrivs ofta som den holländska Mona Lisa, outgrundlig och mystisk. Vem var hon, den okända flickan, vars direkta blick är på samma gång oskuldsfull och inbjudande?

   Griet är sexton år när hon träder i tjänst i det Vermeerska hushållet. Hennes uppgifter är hushållsarbete, men hon får också förtroendet att städa konstnärens ateljé utan att rubba ett enda föremål i hans minutiöst uppbyggda scenerier.

   Snart uppstår ett slags samförstånd med en underström av attraktion mellan Griet och Vermeer, en själarnas sympati mellan den store målaren och den enkla tjänsteflickan; båda är estete och perfektionister för vilka ordning och skönhet går hand i hand. Han lockar fram en förmåga som finns slumrande hos Griet och lär henne se tingen med en konstnärs ögon.

   Vermeers hustru Catharina är från första stund avogt inställd till Griet och avskyr sin makes intresse för flickan. När Vermeers rike mecenat fattar tycke för Griet och kräver att Vermeer ska måla henne skärps spänningarna. Ryktena och skvallret i småstaden Delft ökar trycket och när tavlan är fullbordad väntar en dramatisk uppgörelse.

Mitt omdöme: Jag läste boken i ett svep under en läs-a-lot, och det är något jag rekommenderar att göra för den här boken. Det är som om allting ska komma till en under ett tillfälle. Både för historiens skull men också för att det inte finns några kapitelindelningar (mer än något år som passerat). Men det var inget som jag störde mig på. Det förekommer visserligen uppdelningar som ger mig andningsrum, men annars löpte berättelsen i ett svep.

Jag tyckte den var vacker! Det var lättläst och lite mystiskt, men framförallt romantisk. Den utspelar sig under mitten av 1600-talet och det märks, med den uppmålade och självklara hierarkin. Jag har inte sett filmen mer än någon scen så nu vill jag verkligen se den. Boken berättas i jag-form och man får följa Griet i hennes liv som tjänsteflicka. Det är som sagt charmigt, men också lite grymt och tragiskt. Boken var väldigt fint skriven, och snyggt uppbyggt, och jag håller den varmt om hjärtat.

Mitt betyg:

Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda

Titel: Tillsammans är man mindre ensam

Författare: Anna Gavalda

Serie: –

Genre: Utländsk skönlitteratur

Antal sidor: 535

Språk: Svenska

Originalspråk: Franska

Originaltitel: Ensemble, c´est tout

Översättare: Maria Björkman

Förlag: Albert bonnier

ISBN: 91-0-010605-4

Utgivningsår: 2005 (2004)

Format: Inbundet

Första meningen: Paulette Lestafier var inte så tokig som folk sa.

Handling: Camille är en utbränd ung kvinna som gör sitt bästa för att försvinna. Sjuk och nedkyld räddas hon av sin granne, Philibert, som låter henne bo i sin stora lägenhet. Där finns även hans inneboende Franck som arbetar som kock och är butter och ohyfsad. Mormor Paulette är en egensinnig gammal dam som vantrivs på ålderdomshemmet och flyttar in hos de tre.

   Handlingen i Anna Gavaldas nya roman utspela sig i Paris under loppet av ett år. Boken berättar om konflikterna, ömheten, vänskapen, utbrotten, försoningarna och allt annat som händer mellan fyra personer som bor under samma tak. Fyra personer som inte har någonting gemensamt från början och som aldrig borde ha träffats, men som alla har stora hjärtan.

Mitt omdöme: Tyvärr var det här ingen bok för mig, med tanke på hur den var skriven. Det är speciellt, mycket fylls ut av tomma dialoger, vilket känns märkligt och ibland jag blir tokig. Ungefär som om jag försöker tjuvlyssna på en grupp människor på stan. Jag hör vad de säger, men får inget grepp om situationen eller förstår vilka de är. Det blir tomt och platt. Sedan finns inga direkta miljöbeskrivningar eller om människorna och situationen. Det är bara lite hopp hit och dit, med prat och kanske någon beskrivning men den är så ynklig att den bara flyger förbi, jag tappade fokus.

Men i början tyckte jag den höll sig och jag hoppades på att den skulle fortsätta. Då var det lite spännande det sättet som den var skriven på, men i efterhand tappade den mig. Vilket var synd för de hade varit roligare att kunna fängslas lite mer om de sargade själarna som försökte hitta rätt i tillvaron. Jag hoppades och gav den en chans, men hur den berättades föll inte mig i smaken. 

Mitt betyg:

Hästarnas dal av Jean M. Auel

Titel: Hästarnas dal
Författare: Jean M. Auel
Serie: Jordens barn #2
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 566
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The valley of the horses
Översättare: Mikael Mörling
Förlag: Bra Böcker
ISBN: 91-7133-944-2
Utgivningsår: 2002 (1982)
Format: Kartonnage

Första meningen: Hon var död.

Handling: Crogmagnonflickan Ayla har vuxit upp till en vacker och modig kvinna när hon drivs bort från den neanderthalklan som en gång adopterade henne. Utstött och följd av neanderthalarnas förbannelse ger hon sig ut på en ödslig vandring som tar henne till en dal där stäpphästar betar. Med en stäpphäst och ett grottlejon som anförvanter stannar hon i Hästarnas dal. Hon lär sig eldens hemligheter och naturens nyckfullhet och blir en skicklig jägare och medicinkvinna. Men ensamheten förmörkar hennes liv. Som genom en ödets nyck träffar hon den starke, vackre Jondalar som blir den förste man som väcker hennes vänskap – och hennes kärlek. 

Mitt omdöme: Jag tycker om att läsa om det primitiva livet som gestaltas i boken. Det är underhållande och intressant att följa Ayla i den gångna tid hon lever i, i naturen och på väg att upptäcka den utveckling som människan senare kommer att driva henne till den punkt hon är vid idag. Det är också befriande att slippa våra nutida och moderna miljöer och problem och i stället ta del av något helt annat. Sedan är det mycket som kan sticka under huden på en i dessa böcker, t.ex kvinnosynen (främst i första boken). Men jag tycker ändå det är intressant att ta del av något fel, som man säger så, för det var ju extremt länge sedan (35.000 år) och därmed borde man ha lite förståelse för att det ändå ser ut som det gör (plus att boken gavs ut för snart 30 år sedan). En väldigt annorlunda kultur helt enkelt. Det är som med all historia, och även idag på andra håll, viktigt att ta del av olika levnadssätt. Och det är klart jag tar hänsyn till att ingen kan veta exakt hur det var, men bättre med en någorlunda gissning än inget alls.

Annars då, tyckte jag att den här boken var lite bättre än den första. Kanske för att jag visste vad jag skulle förvänta mig? Det är lite enklare att sympatisera för denna, just för att grottmänniskorna i den förra var lite speciell. Men jag tycker ändå om båda, på sitt sätt. Jag tycker om att läsa om Aylas självständighet när hon överlever ensam i vildmarken, och hennes mod och talang när hon tämjer de maffiga djuren. Jag tyckte den här var väldigt mysig att läsa och hade ganska jämt flöde. Även om jag kanske missuppfattade när tusan deras vägar skulle korsas. Jag ”gick och väntade” på det… jag ville vara med när Ayla äntligen skulle få se en av de sina, en av de Andra. Tillslut fick hon också det, och till på köpet en knivig anpassning för dem båda, med allt vad kärlek innebär… allting är klyschigt men vad gör det när det ändå är charmigt! Det är svårt att inte tycka om dem båda.

Mitt betyg:

Serien:
1. Grottbjörnens folk
2. Hästarnas dal
3. Mammutjägarna
4. Stäppvandringen
5. Nionde grottan
6. De målade grottornas land

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

”Böcker som ingen längre minns, böcker som har gått vilse i tiden, de lever här i väntan på att en dag få hamna i händerna på en ny läsare, en ny själ.”

Titel: Vindens skugga
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare #1
Genre: Historisk roman, Spänning
Antal sidor: 478
Språk: Svenska
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: La sombra del viento
Översättare: Yvonne Blank
Förlag: Norstedts
ISBN: 91-1-301233-9
Utgivningsår: 2005 (2001)
Format: Inbundet

Första meningen: Jag minns fortfarande den där gryningen när pappa för första gången tog med mig till De bortglömda böckernas gravkammare.

Handling: En av de första sommardagarna 1945 tar den unge Daniel Semperes pappa honom med till De bortglömda böckernas gravkammare i hjärtat av Barcelonas gamla stad. Där finner han romanen Vindens skugga av den bortglömde författaren Julián Carax, läser den under en natt och blir fullkomligt besatt av den och av dess mystiske författare. Sökandet efter svaren på alla gåtor som omger boken och dess upphovsman kommer att prägla Daniels liv för all framtid. Varför har någon ansträngt sig så för att sopa igen alla spår efter Julián Carax? När Daniel till slut finner både kärleken och svaren på alla gåtor har läsaren fått ta del av en total uppslukande berättelse, lika gäckande gåtfull, romantisk, mystisk och lockande som det labyrintiska gatunätet i Barcelonas gamla stad.

Mitt omdöme: Precis som det utlovades var jag trollbunden från första början. Jag sögs in i en annan värld som jag inte ville lämna. Det var mystik och vackra meningar. Och som bokälskare känns det som något alldeles särskilt när böcker framställs så som de gör – med en själ. Det är den idén som boken bygger på som jag tycker är helt underbar! Det finns allt – spänning och något att fascineras av, kärlek, vänskap, sorg och svek. För att inte tala om hur fint språket är.

I början av boken och ganska långt i den var förträffligt bra, i mitten någonstans tyckte jag den drog iväg lite väl långt i det förflutna, och mörknade till, även om det var intressant. Jag blev lite orolig för hur det skulle sluta eftersom den vägen som den tog inte alls skulle falla mig i smaken (om den slutade så och det var bokens budskap). Men som tur var gav Zafón boken ett värdigt slut, så där vackert och djupt så som jag gillar. Sista biten satt jag som på nålar och kunde inte lägga ifrån mig den förrän den var utläst. Otroligt fängslande bok. Jag är helnöjd!

Mitt betyg:

Serien:
1. Vindens skugga
2. Ängelns lek
3. Himlens fånge

HÄR finns en smakbit.

En smakbit på söndag – Vindens skugga

Idag är det både lucia och tredje advent, så mysigt. Hoppas ni får en fin dag!

Och eftersom det är söndag är det också dags för en smakbit. Den här gången kommer smakbiten från boken Vindens skugga. Jag har hört mycket gott om den och det tog inte lång tid för mig att förstå varför. Boken handlar om den tioåriga Daniel som hittar en bok, Vindens skugga, i de bortglömda böckernas gravkammare efter att hans pappa tagit med honom dit. Snart visare det sig att det döljer sig en hel del mysterier kring den där boken och en rad spännande saker utlöser varandra… Det känns väldigt speciellt med en bok som handlar så mycket om böcker. Smakbiten kommer från sidan 9:

”- Det här stället är ett mysterium, Daniel, ett helgedom. Varje bok, varje volym du ser här är besjälad. Besjälad av den som en gång skrev boken, av alla dem som har läst den, levt sig in i den och drömt om den. För varje gång en bok byter ägare, för varje gång en ny läsare låter sin blick glida över dess sidor, växer sig bokens själ allt starkare.”

Ett ljus i mörkret av Agneta Sjödin

” I evigheter kommer mitt namn att leva vidare. Jag kommer alltid att vara ljuset som skingrar mörkret.”

Titel: Ett ljus i mörkret

Författare: Agneta Sjödin
Serie: –
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 283
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –

Förlag: Forum
ISBN: 978-91-37-13502-1

Utgivningsår: 2009

Format: Inbunden

Första meningen: ”Jag ska vara den bästa av mödrar för dig, mitt älskade lilla barn.”

Handling: ”Ett ljus i mörkret handlar om de val vi gör, om godhet och ondska och om kärlek och hat. Det är kärleken som leder oss genom livet: det är kärleken som är värd att kämpa och dö för. Utan kärlek är vi ingenting.” – Agneta Sjödin.

   I sin nya roman berättar Agneta Sjödin om Lucia, flickan vi firar som Sankta Lucia. Lucia föddes på Sicilien 286 e.Kr, och hennes dramatiska liv är en hyllning till ljusets och kärlekens kraft.

Kommentar: Idag är det Lucia och jag hoppas att ni får en riktigt fin dag! Det är även tredje advent, tänk sådan julstämning det blir. För att komma i ytterligare stämning har jag läst den här boken som handlar om Lucia. Om det är någon gång den här boken ska läsas, så är det nu.

I det stora hela är boken som en längre saga. Det är mysigt, men jag blev lite besviken på den enkelhet som den är skriven på. Det är inte mycket spänning, inte heller något underhållande språk. Så det gjorde läsningen lite tråkig, även om jag såg till berättelsen som något intressant och viktigt att ta del av. Jag störde mig lite på hur alla personer vi alla tillfällen förklarade sig, och tycktes alltid veta vad den andra tänkte på och önskade sig. Det blev för enkelt och därmed ointressant. Det var synd, eftersom idén i sig med boken är fin.

Mycket i boken ifrågasätter och vrider på hur det är att vara människa, varför gör vi som vi gör. Varför finns det rika och fattiga? Onda och goda? Jag ser framförallt till bokens budskap, att sprida ljus och kärlek. Hur viktigt det är att göra sitt bästa för att skapa en bättre tillvaro och värld, på det sätt som varje människa kan. Och att vi alltid har ett val att handla efter omtanke.

Mitt betyg:

Britt-Marie var här av Fredrik Backman

”Man älskar fotbollen för att den är instinktiv. Om den kommer rullande på gatan så sparkar man på den. För att man älskar den av samma anledning som man förälskar sig. För att man inte vet hur man låter bli.”

Titel: Britt-Marie var här

Författare: Fredrik Backman
Serie: –
Genre: Komedi, Roman
Antal sidor: 359
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –

Förlag: Partners in stories
ISBN: 978-91-981820-0-2

Utgivningsår: 2014

Format: Inbunden

Första meningen: Gafflar.

Handling: En roman om förälskelse, andra chanser och att sparka på det som rullar.

   Britt-Marie, 63, är faktiskt inte passivt aggressiv. Det är bara det att smuts, repor och felaktigt organiserade besticklådor får henne att skrika på insidan. Hon har just lämnat ett 40-årigt äktenskap och liv som hemmafri, och det enda arbete hon kan få finns i Borg, ett finanskrisdrabbat samhälle vid en väg är allt är nedlagt utom den ölstinkande pizzerian. Britt-Marie avskyr fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är sannerligen inte en början på en underbar vänskap.

   Men när byns ungdomslag behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig in om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. När Britt-Marie dessutom blir utbjuden på dejt av en polis och bryter handen i ett solarium finns det ingen återvändo.

Kommentar: Jag läste nyligen En man som heter Ove av Backman och jag känner igen mig i hans sätt att skriva och bygga upp historien i den här boken. Det är en otrolig berättarstämning, och fascinerande hur han kan skriva det både roligt och sorgligt på samma gång. Man skrattar samtidigt som det värker i hjärtat…

Britt-Marie är en stark karaktär, som ger uttryck för sig att vara väldigt knepig och besvärlig. Men efterhand faller man för henne också, precis som jag gjorde för Ove. Det är mycket som känns väldigt överdrivet, men det är då det blir starkt! Och ibland överdriver man ju själv också, i sitt liv. Så jag kan förstå Britt-Marie.

För Britt-Marie ska det vara ordning och reda, hon vet exakt vart allting ligger, hon kan sitta uppe hela nätterna för att vänta på sin man, hon anser att man talar om hur maten hon lagar smakar och för allt i världen – se till att sköta dig, för vad ska grannarna annars tro? Det är mycket i henne som jag kan känna igen mig i, inte allt och inte fullt, men tillräckligt för att det känns att läsa om henne vill jag lova.

Backman skriver så fint, det är enkelt och vardagligt men samtidigt poetiskt och med ett fint budskap och han knyter an historien så väl och vackert. Det är väldigt välskrivet. Jag ler stort och länge när de sista raderna är passerade. Och det är ju en så otroligt fin betydelsen för titeln! Men det måste man förstås läsa boken för att förstå 🙂

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon

”Det spratt till i Rachels hjärta. Det var hennes uppmärksamhet han ville ha. Hennes uppskattning. Han ville tillhöra någon och bli älskad.”

Titel: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar
Författare: Lucy Dillon
Serie: –
Genre: Feelgood
Antal sidor: 454
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Los dogs and lonely hearts
Översättare: Ann Björkhem

Förlag: Bonnier Pocket
ISBN: 978-91-7429-210-7

Utgivningsår: 2011 (2009)
Format: Pocket

Första meningen: ”Första veckan i februari hade Rachel Fielding ett riktigt glamoröst jobb som PR-konsult för ett antal internetföretag, en älskare som gav henne blommor med jämna mellanrum och klädde sig snyggare än hon själv, städhjälp och en hy som var tre år yngre än hennes biologiska ålder, trettionio.”

Handling: Rachel har just blivit av med jobbet på reklambyrå samt den chica Londonvåningen och hennes älskare har gjort slut. I samma veva får hon reda på att hon har ärvt sin mosters tillgångar – ett hus på landet och ett hem för övergivna hundar…

   När hon har förlikat sig med sin nya livssituation blir hon alltmer engagerad i arbete med att finna nya ägare till de tilltufsade hundpersonligheterna. Till sin hjälp har hon flera godhjärtade människor som brinner för uppgiften. Och den råbarkade veterinären George rycker gärna in vid behov. Under hundpromenaderna knyts nya starka band, inte bara mellan människor och hundar…

   En härlig feel good-roman om att få en andra chans i livet, om lojalitet och villkorslös kärlek.

Kommentar: Det här var en omläsning. Jag vet inte vad som hände när jag läste den första gången för några år sedan. Det var nog helt fel tid i livet för denna bok, jag fullkomligt sprang igenom den och tyckte den var töntig. Nu den här andra gången, förstår jag inte hur jag kunde missa det hela.

För den var helt underbar! Faktiskt blev jag förvånad över hur bra jag tyckte att den var. Dillon skriver så träffsäkert och igenkännande om hur hundarna är och vad de gör med människorna. Liksom vad de tre kvinnorna, som boken cirkulerar kring, gör. Men trots att det bara är något som beskrivs i förbifarten, så värker det i hjärtat när jag får veta vad de stackars hundarna blivit utsatta för innan de kom till hundhemmet…

Boken är så gullig och charmig. jag satt och smålog mest hela tiden. Det är lättläst, igenkännande och fängslande. Det finns också humor emellanåt. Jag växlar mellan att småle, tjuter ett åhh och blir irriterad, och myser i fåtöljen när regnet smattrar (kunde visst hoppas på snö) och vinden yr utanför fönstret. Underbart härlig bok som gör mig alldeles varm inombords.

Mitt betyg:

En smakbit på söndag – Britt-Marie var här

Då var det söndag och dags för en smakbit. Det var ganska nyss jag läste Fredrik Backmans bok En man som heter Ove, och den var så bra så nu kunde jag inte vänta längre till att läsa Britt-Marie var här. Jag har just börjat på den så smakbiten kommer från de första raderna på sidan 9:

”Gafflar. Knivar. Skedar.

I den ordningen.

Britt-Marie är sannerligen inte en sådan som dömer andra människor, inte alls, men ingen civiliserad person skulle väl ändå komma på tanken att organisera besticken i en kökslåda på något annat sätt än det? Britt-Marie domer ingen, inte alls, men vi är väl ändå inte djur heller?”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

Major Pettigrews sista chans av Helen Simonson

”Världen tycktes ha krympt ihop och rymdes nu utan problem inom rummets väggar.”

Titel: Major Pettigrew´s sista chans
Författare: Helen Simonson
Serie: –
Genre: Roman
Antal sidor: 434
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Major Pettigrew´s last stand
Översättare: Katarina Jansson

Förlag: Forum
ISBN: 978.91-37-13786-5

Utgivningsår: 2010
Format: Inbunden

Första meningen: Major Pettigrew var fortfarande uppriven efter telefonsamtalet från sin brors fru, och därför tänkte han sig inte för utan öppnade automatisk dörren när det ringde på. 

Handling: Major Pettigrew är en gentleman av den gamla stammen. För honom är tillvarons grundpelare en omsorgsfullt tillagad kopp te, korrekt uppträdanden samt plikten och äran. Han lever ett inrutat pensionärsliv och sedan hustrun gick bort känns dagarna ofta långa, trots golfklubben och en och annan societetsjakt på ett närliggande gods.

   En morgon ringer det oväntat på dörren. Utanför står mrs Ali som sedan många år äger samhällets lilla speceriaffär. Hon kommer från Pakistan och på ytan verkar de inte ha mycket gemensamt. Men snart upptäcker de att de delar kärleken till böcker och trivs i varandras sällskap.

   Det här blir början på en vänskap mellan majoren och mrs Ali, som med tiden djupnat alltmer. Frågan är bara om deras relation kan överleva omgivningens motstånd och deras egna tvivel.

Kommentar: Det här är en bok som är ganska långsam att läsa. Det har nog att göra med att jag inte får ta del av något fängslande. Det tog väl hundra sidor att få grepp om situationen, och ytterligare hundra sidor för att engagera sig och börja förstå. Men den är absolut mysig, med sina inslag av böcker och te.

Jag tycker att den andra halvan av boken var bättre. Då blev det charmigt och ofta insiktsfullt, så som jag gillar. Citat som man gärna markera för att minnas. Ibland tyckte jag dock att dialogerna var lite lustiga, jag funderar liksom om man verkligen pratar så. Men jag tänker att äldre människor kanske gör det, eller i det landet, för den delen.

Det är heller inte lätt att inte jämföra den här bok med den som jag läste innan, En man som heter Ove. Böckerna har många likheter, men där tar det stopp, för de är skrivna på helt olika sätt och inte helt otippat föredrar jag Backmans bok.

Major Pettigrew´s sista chans är inte bara en romeo och julia-saga med en oväntad vänskap på äldre dar, utan jag tyckte också den handlade mycket om majorens relation med hans son.

I överlag tyckte jag boken kändes spretig, seg och jag var ofta oberörd, men visst hade den sina ljusglimtar emellanåt som jag verkligen gillade.

Mitt betyg:

HÄR finns en smakbit.