Äntligen ett första utkast (Skrivsöndag 13)

Igår satte jag den sista punkten för ett första utkast av mitt skrivprojekt. Något som jag längtat efter att få göra och jobbat hårt för i ett halvår. När jag väl hittat idén och kom igång tog det bara 49 dagar och gav mig 42,000 ord att jobba vidare på.

Jag har mycket att tacka för att jag satte ett överkomligt dagsmål den där söndagen den 9 maj på 500 ord. Snittet per dag blev 857, vilket jag tycker är ganska bra. Men jag har verkligen varit ihärdig och försökt skriva på de stunder jag satt mig för att skriva, samtidigt som jag också många dagar tillåtit mig att endast ta mig förbi målet. Det är så häftigt hur mycket som kan växa fram från en idé. Jag har överraskat mig själv många gånger, både med formuleringar och nya scener. Det mesta blev till och skrevs i stunden.

Det finns mycket att jobba med och jag är lite nervös för den här omskrivningsprocessen som jag inte har så mycket erfarenhet av. Dels behöver jag få till så att handlingen blir logisk. Både ordningen och att länkarna dem emellan passar. Men det har också tillkommit nya idéer för underhistorier (eller vad heter det? engelskans subplots), sådant som också bidrar till huvudhistorien liksom ger större tyngd. Generellt är jag smått lyrisk över allt material som finns att få ordning på. Det finns potentialen att få till en riktig historia. Och potentialen finns också att förmodligen dubbla ordmängden, eftersom texten behöver fyllas ut på många sätt.

Men det känns som att det är en miljard saker att hålla reda på. Inte blir det enklare av att bara, på grund av småbarnsliv, jobba under kortare sektioner och alltid riskera att bli avbruten. Men jag ska ta det stegvist. Jag tog mig i mål för ett första utkast så nog ska jag klara det igen. Även om utkast två kommer ta betydligt längre tid. Det känns som en helt annan process.

(Rota är bara en löjlig arbetstitel då jag gärna har något längre och smått poetiskt sedan)

Bokrecension – Hallahem Striden i skogen

Författare: Susanne Trydal & Daniel Åhlin
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 262
Serie: Del 3

Handling
Vitterfolket hotas av onda krafter från flera håll. De går inte längre säkra utanför Hallahem. Men inte ens i staden under berget är det sig likt längre, och folket splittras när en ny rådman ska väljas.

Torun, Tilda och deras vänner försöker tillsammans bekämpa fienderna. Men ingen vet hur den uråldriga ondskan i skogen kan stoppas, eller hur länge vittrorna kan gömma sig för Vakarna, det hemliga sällskap som jagar dem.

Den avgörande striden kommer allt närmare. Kommer vitterfolket någonsin att få leva ifred? Kan vänskap och kärlek vinna över hat och hämndlystnad?

Striden i skogen är den avslutande delen i trilogin om Hallahem. Läs också de första delarna: Staden under berget och Sveket vid sjön.

Kommentar
Jag tyckte supermycket om den första boken i den här serien, också den andra. De var så välskrivna och underbara att följa samtidigt som jag gillade temat kring dem. Väldigt fina historier. Och jag fastnade mycket för karaktärerna.

Den här sista delen tycker jag tråkigt och lite komiskt nog är den ”sämre” av dem alla. Känns lite snopet att låta det sluta så. Men visst var den bra förstås. Men jag tyckte nog att det tog lite för lång tid innan det tog fart. Lite händelselöst egentligen. Och jag tyckte inte heller att den här hade något övergripande som lyfte historien på samma sätt som de andra. Även fast det fortfarande var härligt att fortsätta hänga i världen, så var den här den svagare av dem. Men men, det gör inte så mycket. Det får inte bli som att jag klagar heller, för det gör jag inte egentligen. Jag tycker väldigt mycket om dessa böcker för de är så närvarande i sitt fina berättande och har fantastiska budskap.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – The source (förstå din hjärna, förändra ditt liv)

Författare: Tara Swart
Förlag: Massolit
Utgivningsår: 270
Antal sidor: 2020

Handling
I The Source berättar hjärnforskaren och läkaren Tara Swart hur vi genom att förändra vårt sätt att tänka kan bryta destruktiva mönster och komma närmare det vi vill uppnå med våra liv. Swart använder sig av samma attraktionslag som vi kan läsa om i böcker som The Secret, men hon skalar av mystiken och visar på en grundläggande sanning som de senaste genombrotten inom hjärnforskningen bekräftat. Många saker vi söker efter i livet – god hälsa, lycka, rikedom och kärlek – styrs ofta av vår förmåga att tänka, känna och ta rätt beslut. Med andra ord, av vår egen hjärna.

Genom att förstå vilka signaler kroppen har sänt ut till oss, ibland lång tid innan vi blir riktigt sjuka, eller så stressade att vi går in i väggen, kan vi förhindra att läget blir allvarligt. Hon visar också på hur vi ofta låter känslor styra våra beslut, vilket inte alltid leder oss dit vi vill, utan istället kan göra det svårare för oss att uppnå våra drömmar. Genom att bli medvetna om vad som händer i våra egna kroppar, vad som styr våra tankar och känslor får vi också nycklarna till att faktiskt kunna ta oss dit vi vill i livet.

Med sin fyrastegsplan för att ge hjärnan bättre förutsättningar och förmåga kombinerar Tara Swart i The Source vetenskap och andlighet på ett praktiskt och lättillgängligt sätt.

Kommentar
Den här tyckte jag var oerhört intressant. Återigen en bok jag önskade att jag läste fysiskt. Men tänk så fascinerande med något där attraktionslagen, som naturligt nog ses som väldigt andligt, tas upp utifrån ett med vetenskapligt synsätt. Det ger en otrolig tyngd och var verkligen något som gav mig ett komplement mot tidigare läserfarenheter om detta. Samtidigt som det mesta är bekant, berättas det nu på ett nytt sätt. Ett sätt som en västerlänning så att säga lättare kan ta till sig.

Det fanns många exempel utifrån personliga historier och erfarenheter som gjorde att allt kändes mer relevant och tillgängligt för en själv. Sedan alla dessa vetenskapliga kopplingar, som att det nu inte finns någon anledning att inte tillämpa detta.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Bergsklättraren & Segraren

• 

• 

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020 / 2021
Antal sidor: 254 / 298
Serie: Del 3 & 4

Handling (Bergsklättraren)
Den norra hamnstaden ligger i ruiner och Iberis har lämnat rädsla och elände i sina spår.

I hopp om att ta ögonstenen och makten ifrån henne beger sig Miranda, Syrsa och Lydia upp i bergen i den östra regionen. De trotsar bergsfolkens och luftens kyla och tar sig hela vägen in i bergets mörker. Där får deras uppdrag följder de inte kunnat föreställa sig.

Handling (Segraren)
Kampen om ögonstenen tar Miranda och Syrsa till rikets västra delar, över vårliga åkrar och ända till drottningstaden.

Det sägs att när drottningen har ögonstenen i sin ägo så får alla i hela riket vad de längtar efter. Men Miranda vet inte vad hon ska tro när hon får se vem det är som står bredvid den pärlsmyckade drottningen …

Kommentar
Jag blev helt hänförd av den första boken i den här serien. Också av författarens memoar kring skrivandet. Sedan har jag också gillat de andra böckerna i serien väldigt mycket. Det är en speciell känsla och atmosfär kring dem och helt underbart att få hänga med i den speciella värld som de utgör utifrån Erlandssons fantasieggande och målande berättelse, också i hur hon berättar. Sedan tillhör de här också böcker som passar utomordentligt med sin uppläsning, här på finlandssvenska som passar otroligt.

En stor del av dessa är också karaktärerna som man verkligen fastnar för. De är så härliga på sitt sätt. Och framförallt för den starka drivkraften som omger dessa sagor, med dragningen till ögonstenen och allt runtomkring. Jag tycker de har varit alldeles fantastiska att lyssna på, nya favoriter helt klart.

Betyg: 4 av 5 (Bergsklättraren) 5 av 5 (Segraren)

Bokrecension – Sommaren hon återvände

Författare: Kristin Hannah
Förlag: Albert Bonnier
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 316

Handling
För flera år sedan övergav Nora Bridge sin man och sina båda tonårsdöttrar. Numera är hon en känd radioröst med ett uppskattat rådgivningsprogram, där hon framhåller vikten av familjesammanhållning. Men hennes egen dotter Ruby har vägrat tala med henne de senaste tio åren. Ruby försöker slå sig fram som ståuppkomiker, men har ingen framgång. Hennes äldre syster Caroline har man och barn, och bara en sporadisk kontakt med modern. Systrarna har svårt att överse med moderns svek. När en skandaltidning en dag avslöjar en hemlighet i Noras förflutna och hotar publicera komprometterande nakenbilder rasar hennes värld. Men Ruby ser sin chans till hämnd och dessutom några kliv uppåt i karriären, då hon blir erbjuden en förmögenhet för att skriva en avslöjande artikelserie om ikonen Nora Bridge. Först måste hon dock lära känna sin mor på nytt, och tillsammans återvänder mor och dotter till barndomens sommarhus. Men Nora är inte den kvinna Ruby föreställt sig under alla dessa år, utan en klok, humoristisk och sårbar människa, som inom sig burit hemligheter som för alltid kommer att förändra Rubys syn på sig själv och sin familj. Nu möter Ruby också den man som en gång krossade hennes hjärta och som hon aldrig förlåtit…

Med stor inlevelse utforskar Kristin Hannah i sin nya roman de komplicerade banden mellan mor och dotter. Hennes egen mor dog vid 45 års ålder i bröstcancer, men det var först när Kristin Hannah själv blev mor som hon på allvar började sörja allt det som förblev osagt mellan dem och sakna den mor som också skulle varit en vän. Detta var utgångspunkten för romanen.

Kommentar
Jag minns så väl min upplevelse av Himmel över Alaska. Framförallt de vackra och dramatiska miljöbeskrivningarna, och annat som rörde livet på den säregna platsen. I den här boken förekommer inte alls något sådant, utan här är fokus på relationen mellan mor och dotter och även om det är rätt annorlunda hänförs jag på samma vis av Hannahs starka gestaltningsförmåga.

Det var väldigt inlevelsefullt, känslosamt och trovärdigt från de båda hållen som historien kretsar kring. Jag tyckte det kändes som en konst i sig att jag höll mig så fast och ville verkligen följa deras utveckling, fast det ”bara” handlade om dem. Vad som hänt dem, hur de tänker och känner och hur de hanterar situationen utifrån vad de önskar uppnå. Alltså inte alls mycket utöver det. Ändå var det en fantastisk läsupplevelse. Jag måste helt klart fortsätta upptäcka författarens böcker.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Livets sju andliga lagar

Författare: Deepak Chopra
Förlag: Massolit pocket
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 95

Handling
Att nå framgång, välstånd, god hälsa och inre frid är något som vi alla önskar och drömmer om. I Livets sju andliga lagar får du tillgång till redskap som gör att du kan förändra ditt liv på ett livsbejakande sätt. Dessa principer som bygger på den vediska filosofin har Deepak Chopra vaskat fram ur sin egen visdoms källa.

Kommentar
Det här har känts som en klassiker på den andliga bokfronten och jag har tänkt att jag någon gång ska läsa den. Till slut så. Även fast jag nu lyssnade. Jag hade faktiskt önskat att jag läste den ändå, just för att den var så kort och koncis men ändå extremt kraftfull. Med andra ord så var den förstås mitt i prick för det som den berättade om livet. Enkelt och kärnfullt. Gnistrande, skulle jag nästan säga. Alltsammans framställdes som väldigt självklart och det kändes hoppfullt och som om jag absolut kan sätta detta i verket. Så som den uppslagsbok det verkar vara, med sina ”regler”, så hade jag som sagt gärna läst den fysiskt. Men jag gillade den, också för möjligheterna som den fick mig att känna.

Betyg: 4 av 5

Tisdagstrion – Blommor, buskar & träd

Veckans tema hos Ugglan och Boken är ett väldigt fint sådant, här är tre starka boktips där träd har en betydande del.

• 

• 

• 

Sova ute av Markus Torgeby
Sju minuter över midnatt av Patrick Ness
Lögnernas träd av Frances Hardinge

Bokrecension – Berättelsen om Alice Hart

Författare: Holly Ringland
Förlag: Etta
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 439

Handling
Familjehemligheter och vildblommor bland Australiens storslagna landskap

Alice Hart är nio år gammal när hon blir föräldralös och måste flytta till sin farmor som hon aldrig har träffat. Hennes farmor June driver en blomsterodling och lär henne allt om Australiens inhemska vildblommor och varje blommas betydelse. Blomsterspråket blir ett sätt för Alice att uttrycka det hon inte klarar av att säga med ord.

Hon finner sig tillrätta hos June och de andra kvinnorna på blomsterodlingen, men blir under uppväxten allt mer frustrerad över hur lite hon vet om sin familjs förflutna. När Alice är i tjugoårsåldern får ett oväntat svek hennes tillvaro att rasa samman än en gång. Då ger hon sig av till centrala Australiens storslagna öken för att börja om på nytt och hitta sina egna vägar i livet. Hon tror att hon har funnit vad hon sökte efter när hon träffar en man och förälskar sig. Men vem är han egentligen?

Kommentar
Den här boken har jag kikat på flera gånger just för det underbara omslaget, man kan ju inte annat än att vilja umgås med den.

Den här berättelsen tyckte jag var spretig. I början var jag som fast. Mystiken och just berättandet om den här flickan var tilldragande och kändes speciell. Men sedan kom handlingen in i ett annat skede och det fastnade jag aldrig för. Först mot slutet när det återigen mötte det som första delen var så fascinerande, då uppskattade jag alltsammans igen. Väldigt upp och ner med andra ord. Stundom väldigt medryckande att läsa och stundom platt för mig, helt enkelt.

Betyg: 3 av 5

Sakta men säkert (Skrivsöndag 12)

God eftermiddag! Denna varma och fuktiga nationaldag. I morgon är det en symbolisk dag, så en skrivuppdatering vore lägligt. Då är det 30 dagar sedan jag startade och jag närmar mig halvvägs av den mängd som utgör ett nanowrimo-projekt på 50.000 ord. Så tempot är alltså en bit under hälften i jämförelse. Jag nöter på med dagsmålet på minst 500 ord/dag. Så det är inte dåligt precis, sakta men säkert kommer jag att ta mig i mål ändå. Jag tycker nog att den här metoden är väldigt kraftfull, att skriva precis varenda dag. Då blir det inte en så stor grej av det hela, jag kommer alltid klara målet och därmed ta mig i mål vid den där slutgiltiga linjen förr eller senare.

Det känns som att jag fortfarande hållet på att etablera saker och ting. Allt är heller inte klart. Egentligen blir ju ett sådant här första utkast som ett enda stort test. Mycket kan kastas om inför det andra sedan. Nu utforskar jag hela idén grundligt och samlar på mig material. Så får jag se hur jag bygger vidare.

Visst känns det otroligt läskigt, men jag ska verkligen försöka att sänka ribban. Det jag också tänkt att jag behöver är att internetbanta. Försöka begränsa intryck och information. Annars blir jag slut i huvudet (vilket jag blir ändå av att ränna runt efter barnen). Det är dock inte så enkelt, men lite grann hjälper också. Jag har även, främst i början i och med skrivandet av det här utkastet, tagit hjälp av ett par appar. Det här låter väldans modernt och jag är långt ifrån van att använda appar på det här viset, haha. Men det hjälpte mig att få fart på skrivandet och det är ju huvudsaken.

Först behövde jag något som höll i vanan att skriva varje dag. Då fungerade det fint med habit now där jag ställde in larm som då påminde mig om att jag har ett skrivjobb att sköta. Den ringde, och ringer fortfarande (även fast jag nu inte behöver någon påminnelse…), tre gånger per dag. Klockan 8, 12.30 och 19.30. Den första är när jag brukar vara hyffsat klar med frukost och allt runtomkring med barnen. Den andra är när jag just lagt storasyster och jag har en timme med bara lillebror. Den sista är när hon sedan lagt sig för natten och jag återigen är lite mer fri. Jag har dock väldigt sällan skrivit på kvällen. Då är jag helt enkelt för trött, så jag ger hellre järnet på dagen och låter hjärnan få ha lite ledigt då.

Den andra appen jag tog hjälp av är appblocker. Då främst instagram och mailen som jag hade avstängd från 22 till efter lunch. Men efter ett tag justerade jag de tiderna, och nu har jag pausat detta helt. Men nog skulle det behövas… I vilket fall hjälpte det genast. Och det var skönt att få den energin fri. Väldigt nyttigt.

Ett annat litet knep jag tagit till mig är, om än kanske tvärtemot ovan nämnda, att skriva på mobilen. Variation är också bra för att inte fastna. Men då behöver jag inte sitta fastlåst vid skrivbordet utan kan samtidigt hålla koll på storasyster när hon är ute och härjar. Det är många bäckar små som gäller, att samla in orden. Hela det här manuset består förmodligen av sådant.

Jag får faktiskt påminna mig om hur bra det här går. Det är himla roligt att varenda dag nå sitt skrivmål. Över 22.000 ord har producerats genom dagligt skrivande. Fortsätter jag så här så har jag snart ett första utkast, och jag är väldigt motiverad att ta mig dit. Hoppas verkligen att när de flesta komponenter kring historien är nedskrivna så går upploppet i en rasande fart.

Bokrecension – Happy Food Green

Författare: Niklas Ekstedt & Henrik Ennart
Förlag: Bookmark
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 252

Handling
I en tid då vi är mer medvetna om vår hälsa, klimatet och effekterna av dålig djurhållning än någonsin finns det många anledningar att vilja leva ett grönare liv. Men hur ska vi hitta rätt i det ständigt växande utbudet av vegoalternativ och hur ser den bästa balansen mellan hälsa, smak och klimat egentligen ut?

I Happy Food Green delar stjärnkocken Niklas Ekstedt och vetenskapsjournalisten Henrik Ennart med sig av recept och information för att guida oss till ett grönare liv som inte bara smakar bättre, utan även gör både oss och miljön friskare.

Happy Food Green är inte bara för initierade veganer eller vegetarianer. Det är även den perfekta kompanjonen för alla som vill närma sig en mer växtbaserad kost och livsstil. Med revolutionerande forskningsresultat och femtio recept som får munnen att vattnas är det den ultimata boken för allt som rör ett grönare och smakrikare liv.

Kommentar
Jag gillar dessa böcker. De är väldigt informativa och intressanta, samtidigt som det framförs på ett otroligt lockande och lättillgängligt sätt. Den här boken tyckte jag var särskilt intressant att ta del av, när fokus är på endast grön mat. Då förstärktes författarnas budskap med att varierad kost är särskilt betydelsefullt. Nu tyckte jag också att det blev med ett större djup som kunskapen togs fram, just för att det blev avsmalat med det gröna. Inte för att metoden blev begränsad. Och det är det jag gillar med dessa, att de inte riktar in sig på något särskilt egentligen. Att det viktiga är att äta olika saker, och då väldigt många olika saker. Det är alltid bra att påminna sig om, att kroppen mår bra av att berikas med näring från olika håll.

Det jag däremot inte riktigt klickar med dessa böcker är recepten. Jag kan tycka att de är lite krångliga på något vis. Jag kikar mest på dem som inspiration. Men visst kan jag använda mig utav några av dem, de enklare. Framförallt är dessa böcker en stor inspiration.

Betyg: 4 av 5