Det är nu mitt i november och nanowrimo, en månad då skrivandet prioriteras lite extra. Jag klev in i månaden med ett påbörjat manus och skriver vidare på det med hjälp av det här skriveventet.
Jag var dock kluven hur jag skulle göra, för jag ville inte pressa på skrivandet till priset av att jag öser ur orden så att manuset blir ”förstört”. Men jag bestämde mig ändå för att hänga på och låta det inspirera mig, men jag skulle inte kika på nano-statistisken för hur mycket man egentligen skulle skriva utan fortsätta att ta det i manusets egna takt.
Det har gått över förväntan. Idag har jag passerat 20,000 ord för månaden och allt som allt är manuset i skrivandets stund uppe i 27,526 ord. På något sätt rullar orden på likt en porlande bäck. Det är det som är så bra med nanowrimo, det sätter verkligen igång skrivlusten. Inspirationen kommer när jag börjar och ser hur orden växer.
Varje dag tänker jag att nu kommer tempot saktas ner. Men likväl rullar det på. Nu skriver jag i och för sig mest alltid på det roliga. Inte för att det spelar någon roll, för allt ska ju skrivas förr eller senare. Poängen är att börja någonstans.
Det är i vilket fall väldigt roligt att skapa den här boken, och se den växa fram!
FANNY TENGROS 
En reaktion på ”Som en porlande bäck (16)”