Bokrecension – Kärlekens magiska regler

Författare: Alice Hoffman
Förlag: Harper Collins
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 364

Handling
För familjen Owens är kärlek en förbannelse så har det varit ända sedan 1620 då Maria Owens anklagades för häxeri efter att ha blivit kär i fel man. Flera hundra år senare, i 1960-talets New York, kan Susanna Owens se att det är något speciellt med hennes tre barn Franny, Jet och Vincent och hon sätter upp stränga regler som de måste följa. Inga nattliga promenader, inga svarta kläder, inga katter eller kråkor, inga böcker om magi. Och viktigast av allt: de får aldrig bli förälskade.

Men när barnen besöker sin moster Isabelle börjar familjens mörka hemligheter bubbla upp till ytan och för första gången snuddar de vid sanningen om vilka de egentligen är. Nu gäller det bara att undvika att drabbas av förbannelsen.

Kommentar
Jag har läst några av Hoffmans tidigare böcker och jag gillar hennes sagolika och vackra språk, alltid med magiska inslag. Språket kan vara ljuvligt. Den här dök dessutom upp lite överallt i flödet ett tag, till skillnad från de jag läste, så jag blev nyfiken på den här ”moderna” historien. Förväntningarna var ganska hoppfulla.

Den här tycker jag skiljer sig lite i hur den är berättat, och lite i språket, plus att det är allmänt mer text. Men för den sakens skull var det bra, här var den å andra sidan fullproppat med magi vilket var så härligt. Det byggs upp ett sug för vad som ska hända med alla dessa intentioner och föraningar och någonstans där, när alltsammans spinner på i samma röriga härlighet om dessa tre ungdomar och deras outforskade öde, så tappar den mig. Mot hälften, jag tycker inte att det som sker är något som motsvarar allt som byggdes upp och jag tröttnar lite. Det var kul så länge det varade, typ. Hoffman har ändå en fantastisk förmåga att berätta dessa magiska historier och jag gillar hennes stil.

Betyg: 3 av 5

I ett annat ljus av Alice Hoffman

”Mamma satte sig ner på marken där pappa hade begravts och grät sådana floder att jag kan
få för mig att liljorna som växer där nu grodde ur hennes sorg och att kronbladen vissnar
efter en enda dag därför att de måste falla som hennes tårar.”

Titel: I ett annat ljus
Författare: Alice Hoffman
Serie: –
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 252
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Blue Diary
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: B. Wahlströms
ISBN: 91-32-32854-0
Utgivningsår: 2003 (2001)
Format: Inbunden

Första meningen: Den sista måndagen i månaden kommer Ethan Ford inte till jobbet.

Handling: Det är en strålande vacker junimorgon när livet oåterkalleligt förändras för Ethan Ford, hans hustru och hans son. Ethan är avhållen och respekterad i den idylliska lilla staden med fler äppelträd än hus, möjligen avundad av vissa eftersom han uppenbarligen är en sådan lycklig man.
Vad Ethan anklagas för är ett brott som tycks så väsensskilt från den person som de flesta i staden anser att de känner, att ingen i den första chockartade förvirringen tror att det är möjligt.
   Men sanningen är att Ethan Ford har flytt undan sitt förflutna i tretton år. Hans gamla jag är förträngt, gömt och begravet lika väl som hans verkliga identitet. Och när bomben briserar och Ethans bakgrund avslöjas faller hans hustru Jorie ner i ett svart hål och landar i en tillvaro där allt är främmande – mest av allt hennes älskade Ethan.
   Med skickliga penseldrag målar Alice Hoffman upp en bild av den perfekta lyckan för att strax med ett välriktat snitt skära duken mitt itu.

Min kommentar: Jag har läst ett par böcker av Hoffman tidigare och verkligen gillat hennes språk, så jag vill liksom samla på mig alla böcker som jag kan hitta av henne.

Just den här boken var väldigt lik den senaste som jag läste av henne och det kan jag känna var lite tråkigt. De båda utspelade sig i en mindre stad och handlar om att någon anklagas för ett mord. Det är ganska lågmält och försiktigt och handlar om ett litet utdrag från människornas historia och slutar till sist utan märkvärdighet. Men egentligen tycker jag inte det gör något, för jag har inte läst någon författare tidigare som skriver så fint som Hoffman gör. Jag läser gärna hennes böcker som inspiration.

Hur ska jag beskriva hennes språk? Det är sagolikt, vackert, svepande. Hon zoomar ut händelserna till stjärnorna och planeterna och blandar in naturen i beskrivningarna. Jag har också lagt märke till att hon ofta skriver ”Ikväll…” och så lägger hon till tjusiga, lite osammanhängande kopplingar, men så fina. Hur fin är inte meningen längst upp?

Det finns också en slags vemodighet bland människorna. Alla känner alla, de hamnade i den lilla staden av lite motvilja och så har det alltid funnits den där starka kärleken, som kanske inte alltid varit av godo. Att allt som sker bara måste, obehindrat. Och samtidigt försöker de reda ut och förstå sig på historien och vad som ska ske. På ett sätt tycker jag att Hoffman fångar människornas känsla väldigt fint, annorlunda men starkt. Det finns mycket under ytan.

Mitt betyg:

En möjlig framtid av Alice Hoffman

”Det var som han bara hade sett stenen men inte floden som fortsatte runt den.”

Titel: En möjlig framtid
Författare: Alice Hoffman
Serie: –
Genre: Utländsk skönlitteratur, Magisk realism
Antal sidor: 302
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Probable Future
Översättare: Karin Andrae
Förlag: B. Wahlströms
ISBN: 91-32-33-121-5
Utgivningsår: 2005 (2003)
Format: Inbundet

Första meningen: Var och en som föds och växer upp i Massachusetts lär sig tidigt att känna igen tecknen som visar att slutet på vintern närmar sig.

Handling: Kvinnorna i familjen Sparrow har alla mycket speciella förmågor. Jenny kan se in i människors drömmar och hennes mor Elinor genomskådar obarmhärtigt alla som ljuger.Och när Jennys dotter Stella fyller tretton år, en dag i den nyckfulla månaden mars, får också hon gåvan. Men Stella ser det mer som en förbannelse när hon upptäcker att hon kan förutse människors död.
   Hennes första förutsägelse leder till att Will, hennes charmfulle men ansvarslöse pappa, blir felaktigt misstänkt för mordet på en ung kvinna i Boston. Stella blir förkrossad och skrämd och en uppblossande konflikt mellan henne och hennes mamma gör inte livet lättare. För att byta miljö en tid skickas Stella till sin mormor Elinor i den lilla staden i Massachusetts.
   Där, i det gamla släkthuset som bågnar av minnen från tidigare generationer, tvingas den tonårsrevolterande Stella, den nyskilda Jenny och den döende Elinor att konfrontera varandra och de händelser som binder dem samman i nuet och i det förflutna.

Min kommentar: Efter att ha läst Alice Hoffmans bok Här på jorden är jag ständigt på jakt efter nya böcker av henne. För jag gillar verkligen hennes språk, tycker det är väldigt inspirerande.

Språket är vackert och svepande längst miljön, människorna i omgivningen och genom historien. Jag märkte att det kunde vara ganska långdraget men för det mesta är det stämningsfullt.

Jag uppskattar den lågmälda spänning i den mystik som Hoffman bygger upp i berättelsen. Jag vill bara veta mer om den gåtfulla släkten Sparrows förflutna och uppleva mer av deras förmågor. Det är inte så att det känns övernaturligt, utan det vävs in utan konstigheter.

Tyvärr kommer jag inte överens med Hoffmans slut, varken i denna eller i den förra jag läste. Jag vet inte vad det är. De kommer ganska plötsligt, men framförallt är det hur slutet formuleras som jag inte jublar över. Det är inget som består, å andra sidan är jag inte jätteberörd av resten heller (även om det bra mysig läsning!), men jag hade ändå förväntat mig lite mer. Det är ändå en ganska stor del av upplevelsen, att veta hur författaren vill avsluta sin berättelse. Jag menar här bara de få sista sidorna, eller meningarna. Själva inramningen av slutet är okej.

Men sammanfattningsvis tycker jag En möjlig framtid bjuder på mysigt läsning med en väl beskrivande omgivning och härlig mystik.

Mitt betyg:

Här på jorden av Alice Hoffman

Titel: Här på jorden
Författare: Alice Hoggman
Serie: –
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 286
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Here on Earth
Översättare: Karin Andrae

Förlag: B. Wahlström
ISBN: 91-32-32974-1
Utgivningsår: (1997) 2004
Format: Inbunden

Första meningen: I kväll är gräset på fältet redan sprött av frost, särskilt väster om Fox Hill, där betesängarna lyser som stjärnor.

Handling: ”Efter nitton år i Kalifornien kommer March Murray, gift och med en tonårig dotter, på besök till den lilla staden i Massachusetts där hon växte upp. Under alla år har March försökt förtränga minnena från ungdomstiden, men när hon möter Hollis – pojken som hon älskade så hett, mannen som aldrig glömt henne – bubblar allt upp till ytan. Det förflutna flyter ihop med nuet och deras besinningslösa kärlek får nytt liv.

   De händelser och krafter som Marchs och Hollis passion utlöser, påverkar också andra människor i deras närhet. March tvingas ta ställning till fråga om det är möjligt att leva med en kärlek som förtär och bryter ner. De svar hon kommer fram till är både hjärtslitande och förödande i sin grymhet. För i himlen och i våra drömmar är kärleken enkel och underbar. Men en helt annan här på jorden…”

Kommentar: Det är en underdrift att säga att jag fastnade för den här boken redan efter några sidor. För jag blev helt förälskad bara några rader in, till och med ord – eller kanske rent av när jag plockade den från hyllan?

Och trots min förälskelse blev jag inte besviken. Hoffman skriver närvarande, sagolikt och fängslande. Språket tyckte jag var helt underbart. Hon blandar storyn, med personerna och miljön både i mikro och makroperspektiv och det är så vacker. Orden rymmer också stor vishet. Historien svävar mellan mamman March och dottern Gwen, men också mellan de andra personerna som rör sig i deras omgivning.

Jag blev till och med kär i typsnittet (berkeley book), det kan du se lite närmare på en smakbit från boken här. Bokens omslaget är väl också otroligt fint? Det fanns en massa fullpoängare från mig! Här på jorden var en bok som jag bara ville krypa upp i soffan med, ostört och försvinna in i denna värld. Sväva fram över det som sker i den lilla byn där alla känner alla.

Tyvärr måste jag medge att jag blev lite besviken på slutet. Tyckte det var en för enkel upplösning… Jag förstår Hoffmans tanke, men jag hade dock önskat mig mer.

Och bara en liten parentes – eftersom jag läste den här mitt i min nanowrimo-karusell, så blev det nästan läskigt när jag märker att Hoffmans sätt att skriva är det jag eftersträvar. Så jag tog läsningen som en stor inspiration. Det betyder också att jag måste hålla utkik efter fler böcker av henne. Jag tror också att en stor del av min förtjusning för den här boken beror på att jag fann många detaljer som träffade mig något extremt, det blev nästan läskigt…

Det känns som om jag inte kan hylla den nog. Här på jorden flög rakt in i hjärtat.

Mitt betyg: