Bokrecension – Kraftprovet

Författare: Christopher McDougall
Förlag: Outside press
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 359

Handling
Ät mer fett. Drick mindre vatten. Och vad du än gör – besök aldrig ett gym!
Christopher McDougalls träningsråd påminner inte om någon annans, och det gör inte hans böcker heller.
I bästsäljaren Born to Run – jakten på löpningens själ avverkade han ett ultramaratonlopp i Mexiko, och fick av bara farten miljontals människor världen över att börja springa annorlunda. I Kraftprovet – jakten på vår glömda kunskap om styrka och uthållighet tar han sig upp på Kretas sylvassa bergstoppar, där han finner helt nya insikter om människans fysiska och psykiska förmåga.
Christopher McDougall följer fotspåren efter det gäng som kidnappade en tysk general framför ögonen på tiotusentals fiende soldater, mitt under brinnande världskrig. Hur lyckades en misslyckad konstnär, en hobbypoet och några fåra herdar genomföra en sådan hisnande och krävande kupp? Sökandet efter svaret tar McDougall från slitna bakgator i London till brasilianska paradisstränder. Överallt möter han människor som bemästrar nutidens utman ingar med hjälp av urgamla metoder.

Born to Run fick läsarna att hoppa av löpbandet, ur sina skor och ut i naturen. På samma sätt kommer Kraftprovet – en hals brytande blandning av historieskildring och gonzoreportage – få dig att vilja klättra, simma, kasta och hoppa på ett sätt som du aldrig har gjort förut.

Kommentar
Författarens tidigare bok är en för mig i särklass favorit, den är fantastisk! Den revolutionerade min löpning vid tjugohundratretton, då jag bara sprungit något år, till att verkligen få till mitt löpsteg som jag haft sedan dess, och som passar mig ypperligt. Inte minst för att det blir/är så otroligt roligt att springa så enkelt i skog och mark. Men framförallt var den boken magisk att läsa, så engagerande och intressant, med sina olika former och ”sidospår”.

Så lite förväntningar hade jag på den här, bara lite. Och det gick ganska bra, men vid mitten kanske föll alltsammans in i spår som jag inte riktigt lockades av. Klart jag är mer intresserad av löpning som den löpare jag är än mer styrka och andra fantastiska utföranden.

Det fanns dock en betydande del med i den här historien som handlar lite om världskrigen och det är jag egentligen inte alls intresserad av. Däremot har den här författaren ett helt eget sätt att berätta och engagera som gör en så nyfiken och indragen i historien. Det handlade mer om en kupp och hur det ens var möjligt, och då kopplar han ihop historia med människans otroliga förmåga. Gillar verkligen och känner liknande för hans passion för om naturlighet i vår fysiska grund.

Intressant är dock att den engelska titeln har med hjältar i ordet. Då belyses boken ändå pyttelite annorlunda.

Men annars var den lika hänförande, dock om ämnen som jag inte lika mycket drogs till, fast inspirerad blev jag allt ändå.

Betyg: 3+ av 5

Born to run – jakten på löpningens själ

Den bästa löparen lämnar inga spår

Christopher McDougall börjar boken med att ställa sig frågan varför han har ont i foten, han säger att de verkligt skumma löparna är de som inte blir skadade. Författaren inleder sen jakten på Tarahumarafolket, som egentligen kallar sig rarámuri – det springande folket. Den här indianstammen i Kopparkanjonen i Mexiko är född att springa. Till och med 696 kilometer pang bom, och 480 kilometer har även en annan tarahumaraindian sprungit i ett svep. Och det i skor som knappt kan kallas skor och i en terräng som kräver största precision. Hos tarahumara finns inget vad vi i övriga världen dagligen möts av – kriminalitet, krig och stölder. Korruption, fetma, narkotikaberoende, girighet, misshandel, högt blodtryck eller koldioxidutsläpp. Ingen diabetes, depressioner eller ens ålderdom för 50 åringarna springer ifrån tonåringarna och 80 åringar vandrar maratonsträckor i bergen. Antalet cancerfall har varit så få att de knappt gått att mäta. Och det finns inga lögner. Hur lever en tarahumara? Vad är deras recept?

I Leadville startas ett extremlopp på 16 mil i bergen. Två kortväxta tarahumaralöpare springer med i sandaler och utklassar de bästa långdistanslöparna i världen – och det utan att egentligen har tränat för loppet. Löpningen splittrar inte indianstammen för någon tävling, det förenar dem. Tarahumara har aldrig glömt hur det kändes att älska att springa.

I Born to run få vi läsa om författarens jakt på tarahumarafolket och kapitlerna kryddas emellanåt med andra järnviljor till löpare och konkreta bevis för varför vi också är det springande folket – vi får läsa om evolutionsforskning och varför de moderna löparskorna satt igång mängder av löparskador.

Christopher McDougall skriver på ett väldigt målande och inspirerande sätt. Det går inte att sluta läsa. Jag slukade boken under Midsommarhelgen i ett svep – jag var helt fast och blev verkligen såld på boken!  Born to run handlar om äkthet, enkelhet, närvaro, glädje, frihet och mycket visdom. Den rekommenderas mycket starkt till alla löpare men också till de som aldrig tagit ett enda löpsteg. För Christopher McDougall lyfter fram varför mänskligheten hamnade fel och bevisar hur vi kan bli lyckliga och friska igen. Jag kan säga att den här boken har förändrat mig och min löpning, det är sant som många säger – det är som en bibel.

Sagt om boken

”Påläst, uppsluppen och besjälad reportagebok om varför människan är född att springa. McDougalls fascinerande löparberättelse ger glädjerus.” Dagens Nyheter

”Genom att blanda historia, fysiologi och psykologi med framför allt filosofi är Born to run en bok som borde läsas långt utanför löparkretsar. McDougall vågar gå emot de invanda föreställningarna om sådant som träningsmetoder och löparskor, på ett sätt som jag instämmer helt med.” Rune Larsson, Sveriges främste ultradistanslöpare genom tiderna

Mitt betyg: 5 av 5

Christopher McDougall | Born to run –

A hidden tribe, superathletes, and the greatest reace the world has never seen

Filter | 2009 | 255 s.