Författare: Christy Lefteri
Förlag: NoNa
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 349
Handling
Vackra Aleppo. En av världens äldsta städer. Ett världsarv skimrande av brons, med ett virrvarr av minareter och välvda tak. Där öknens närhet kändes i luften och solen kastade en röd skugga i skymningen. Fälten av blommor och sjungande bikupor utanför staden. Luften fylld av dofter… Tills kriget kom och förde med sig mörker, eld och död.
När kriget berövat dem allt tvingas Nuri och Afra att ta det svåra beslutet att lämna sitt hem, sitt land, sitt allt. De reser genom en sönderbombad värld, bär på en obeskrivlig smärta, och utsätts för enorma faror. Det enda hopp de har kvar är att de ska hitta trygghet i England och kunna bygga upp en ny tillvaro där.
Biodlaren från Aleppo är en gripande och oerhört stark roman som påminner oss om historieberättandets kraft och om den stabila punkt ett litet bi kan utgöra i en värld som har slutat att vara begriplig.
Kommentar
Med den här boken fanns två parametrar som var lite motpoler för mig. Å ena sidan lockades jag av temat kring bin för den här boken, å andra sidan dras jag också ifrån temat kring flyktingsituationer.
Men jag tyckte att den här historien var ”mysig”. Jag fick en fin känsla för karaktärerna och tyckte det fanns en fin gestaltning i deras drivkrafter liksom återkommande kopplingar och referenser till deras bisyssla. Det blev en fin prägel som jag uppskattade, också med det här utifrån berättartraditionerna som förekom i boken. Generellt fanns en fin atmosfär, trots de som förekommer. Och med tanke på den andra pelaren så blev det helt okej, men inte så mycket mer där för mig.
Betyg: 3 av 5
FANNY TENGROS 