Bokrecension – Kvinnornas stad

Författare: Elizabeth Gilbert

Handling: Sommaren 1940 anländer nittonåriga Vivian Morris till New York. Vivians talanger med nål och tråd ansågs otillräckliga av internatskolan, men som sömmerska på Teater Lily, hennes okonventionella faster Pegs charmiga men ökända teater på Manhattan, duger de alldeles utmärkt. Vivian hyllas av alla showgirls för att hon kan omvandla tygtrasor till kreationer värdiga gudinnor.

I det som under kriget blir en märklig kvinnostad försöker Vivian vara fri och göra det hon vill. Och när legendariska skådespelerskan Edna Watson kommer för att spela i Teater Lilys mest ambitiösa show någonsin, hänförs Vivian av magin som uppstår i denna gnistrande stjärnas kölvatten. Men läxor måste läras, och bittra misstag måste göras. Vivian inser att hon behöver lära sig att leva flera liv för att få det hon vill ha.

Kvinnornas stad är en berättelse om kvinnor som har levt som de verkligen är, i otakt med ett århundrade som inte riktigt kunde hålla jämna steg med dem.

Vad jag tyckte:

+ Första halvan suverän, smart, fantastisk, berättarglädje, underbar
– Andra halvan efter viss incident tappade den mig och det blev för mycket

Betyg: 3 av 5

 Norstedts – 2019 – 451 sidor

Bokrecension – Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter

Författare: Elizabeth Gilbert

Handling: Den unga Alma växer upp under 1800-talet och är nyfiken och lättlärd. Som vuxen blir hon botanisk vetenskapsman, likt Charles Darwin. Hon söker i naturen efter alltings ursprung och gör fantastiska upptäckter som får hela vår världsföreställning satt i gungning.

Kommentar: Jag har läst Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter (2015) av Elizabeth Gilbert och även om de tog ganska lång tid (med sina 601 sidor) så var det så himla värt det. Jag ville inte stressa mig igenom den utan tillåta att det tog tid, så att jag kunde njuta av läsningen. För boken är fantastiskt skriven.

Det märktes att Gilbert för det mesta var inne i ett så kallat flow när hon skrev, eller åtminstone stundtals hade turen att få besök av den genius som hon till vardags kallar vårt inre geni. När vi efter hårt arbete plötsligt svävar fram med det vi gör. Hennes skrivglädje lyste igenom och när jag läste kändes det som en dans. Faktiskt. Rytmen och meningarna och alla svängom mellan sarkasm och högre makter såsom själar och universum var en fröjd att läsa. Både fint och vackert i sina framställning men inte utan att det också var med mycket glimt i ögat, vilket fick det att kännas spännande. Det fanns en stor medvetenhet och närvaro för texten och berättandet av den här historien som gjorde att mitt intresse hölls ständigt uppe och det är imponerande, med tanke på bokens storlek. Egentligen tycker jag att böcker inte behöver vara så långa, men på något vis gick det bra ändå. Det är lite av en poäng för just Almas äventyr och hennes upptäckter.

Eftersom boken också sträcker sig genom vår historiska tid och kommer i kontakt med många vetenskaper är researchen imponerande. På ett sätt var det lärorikt att ta del av, det fanns så mycket och jag undrar liksom, hur håller författare koll på allt? Så att det flyter så väl med sanning, kunskap och underhållning.

Alma sedan, hon är speciell. Men det i sin tur var nog det som bidrog till hennes resa. Det gjorde också att läsningen stack ifrån något mer traditionellt. För Alma är ingen kvinnlig kvinna och hon har en speciell uppväxt och tillvaro och hon fungerar på ett lite speciellt sätt. Hon är väldigt egensinnig. Jag undrar, av ren nyfikenhet, om Gilbert har haft inspiration för någon specifik person vad gäller Alma? Finns hon på riktigt? Hur som. Det är både lite motvilligt att jag på något sätt fastnar för och vill följa med henne trots att hon, och genom framställningen, agerar och stöter på situationer på ett, återigen, lite speciellt sätt. Ja det är väl det som har med att fånga intresset att göra.

Alma är väldigt olik sin adoptivsyster, Prudence, och det är något som följs med genom boken.

Det är också genom relationerna till de andra i boken (fadern och modern, systern och väninnan, barnflickan och sin man och de andra) som jag lär känna Alma. Det blir faktiskt ganska berörande stundtals. Just för att Alma ofta inte förstår sig på andra människor, gärna är för sig själv och sitt arbete, men ändå hamnar hon i situationer där hon måste möta det och då händer det saker. Många gånger fångar Gilbert de här stora frågorna för livet som på ett sätt också är den stora poängen.

Den här boken var precis så äventyrlig som den ger sken av i sin titel. Tyckte väldigt mycket om att läsa den och om du kan sänka ner tempot, eller åtminstone behovet av att ”snabbt” vilja avsluta böcker (såsom jag kan känna ibland) så rekommenderar jag den verkligen. Två av dess guldpelare var språket och resan.

Betyg: 5 av 5

Stor magi av Elizabeth Gilbert

”Och det innebär att vi någonstans i vår gemensamma utvecklingshistoria kom fram till att det var mycket viktigare att tillverka vackra onödiga saker än att lära oss säkra vår försörjning.”

Titel: Stor magi
Författare: Elizabeth Gilbert
Serie: –
Antal sidor: 245 sidor
Genre: Facklitteratur
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Big Magic
Översättare: Carla Wiberg
Förlag: Massolit
ISBN: 978-91-7661-023-7
Utgivningsår: 2016 (2015)
Format: Inbunden

Första meningen: Det var en gång en man som hette Jack Gilbert.

Handling: Stor magi är en bok som uppmuntrar dig att närma dig din inneboende kreativitet med glädje i stället för rädsla, med lycka i stället för plåga. Vare sig du är författare, konstnär, sjuksköterska eller polis den här boken inspirerar dig att hitta nya sätt att ta itu med utmaningar i arbetet, ta tag i en länge uppskjuten dröm, eller helt enkelt fylla din vardag med mer uppmärksamhet och passion.

Min kommentar: När jag skulle delta i nanowrimo och skriva mängder med ord varje dag i en månad sökte jag mig runt efter lite inspiration. Jag föll snabbt för Elizabeth Gilbert och hennes TED-talk. Efter det lyssnade jag på en del andra intervjuer av henne och fick reda på att hon nyligen hade skrivit en bok om kreativitet. Den boken ville jag verkligen läsa!

En del av det som jag redan hade hört om henne i dessa intervjuer kunde jag känna igen i boken. Men det tycker jag inte gjorde någonting för det är av en sådan betydelse att det bör finnas med i alla fall.

Det som jag gillar så mycket med Gilbert och Stor magi är inställningen till kreativitet och att skapa. Hon säger att konst är något helt meningslöst, samtidigt som det är djupt meningsfullt. Att skapa ditten och datten är med andra ord så naturligt för oss att vi bara ska göra det, det är sådan vi är, vad vi nu vill pyssla med. Vi ska göra det utan att bry oss för mycket om det. All prestationsångest och lidande som annars tillkommer, strunta i det. Ta emot ruset, gläds, skapa och gå sedan vidare.

Den här distanseringen är också något som jag gillar mycket. Det hänger ihop med en annan bok som jag läst och det är något som hjälper mig. Att jag inte ska ta det så personligt. Inte grubbla och älta och fundera så mycket. Bara köra på och göra det som jag egentligen vill, fokusera på rätt saker och om jag har tur får jag kanske besök av en genius – det romarna menade var en gudomlig beskyddare som förmedlade inspiration.

Stor magi speglar den här svartvita bilden. Att kreativitet är allt och inget. Det känns också som om Gilbert bortförklarar en massa saker som vi tror att kreativitet är. Det kan ju ibland kännas tråkigt och enkelt, men å andra sidan också väldigt skönt. Sedan är boken väldigt bra skriven. Inget överflödigt. Lättillgänglig, korta kapitel och nog blir man otroligt sugen att ge sig i kast med något nu på en gång.

Mitt betyg:

Lyckan, kärleken och meningen med livet – Elizabeth Gilbert

”Tala sanning, tala sanning, tala sanning.”

Titel: Elisabeth Gilbert
Författare:
Serie: –
Genre: Biografi
Antal sidor: 338
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Eat, pray, love
Översättare: Carla Wiberg

Förlag: Albert Bonnier Pocket
ISBN: 978-91-0-011954-6

Utgivningsår: 2008 (2006)
Format: Pocket

Första meningen: När man reser i Indien – speciellt till någon helig plats eller ett ashram – får man se att många människor bär bönehalsband.

Handling: ”Klockan är 3 på natten och Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är drygt trettio, hon har en man, ett hus utanför stan, ett framgångsrikt jobb och försöker få barn – men hon är inte lycklig. En slitsam skilsmässa, en depression och en turbulent kärleksaffär senare bestämmer hon sig för att söka efter det hon verkligen vill med livet.

För att på allvar ge sig själv tid och utrymme bestämmer hon sig för att ge sig ut på en lång resa. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att genom meditation nå sinnesro och i Indonesien hitta balans och kärlek. Elizabeth Gilbert berättar engagerande och personligt om hur hon fattade det svåra beslutet att lämna äktenskap, hus och karriär för att söka efter vad hon egentligen ville med livet. En intensiv, känslig och underhållande memoar om att finna sig själv och allt som kan hända när man tar ansvar för sitt eget välmående.

Mitt omdöme: Det här är en feelgood-roman helt i min smak. Om lycka, äventyr och att finna sig själv. Det blir lite extra spännande i vetskapen om att det har hänt på riktigt. Även om jag misstänker att en del fått lite extra kryddning. Berättelsen känns varm och som den kommer från hjärtat. Det känns kärleksfullt, personligt. Jag gillar hennes etapper med de tre olika platserna med varsina uppdrag.

Det finns också humor i det här boken. Jag minns speciellt berättelsen om hönsen. Jag må ha knäpp humor, men detta tyckte jag var bland det roligaste jag hört! Än idag skrattar jag åt det. Såhär stod det på sidan 129:

”… Men man måste vara mycket försiktig när man introducerar en ny höna i den befintliga flocken. Man kan inte bara slänga in den till de andra, för då betraktar de den som en inkräktare. Vad man måste göra är att smyga in den nya pullan i hönshuset mitt i natten, medan de andra sover. Man sätter henne på en pinne bredvid de andra och tassar tyst därifrån. När hönsen vaknar på morgonen lägger de inte märke till nykomlingen. ”Hon måste ha varit här hela tiden”, tror de, ”för jag har ju inte sett henne komma hit”. Det märkligaste är att när nykomlingen vaknar i flocken så minns hon inte själv att hon är ny utan tror: ”Jag måste ha varit här hela tiden…”…”

Haha, tänk att vara så närvarande i nuet.

Men. Det byggs upp höga förväntningar som skapar en sådan förhoppningen att jag håller andan och väntar, och väntar, men det händer aldrig något. Det är slutet som blir för utdraget och platt i jämförelse med resten av boken. Även om slutet var betydelsefullt, så hade jag gärna sett något lite mer händelserikt eller storslaget, speciellt med denna historia och boktitel i bagaget.

De allra flesta raderna var fyllda med varma meningar och bjöd på vackra insikter. Jag glädjer mig med Elizabeth när hon gör den ena vinsten efter den andra i välmående och finner sig själv igen. Jag rekommenderar den här boken, till den som finner intresset.

Mitt betyg: 4 av 5