Bokrecension – Je máppelle Agneta

av Emma Hamberg (2021)

Om boken
Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.  

Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill.

Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.  

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.  

Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com

Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.   

Je m appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.

Min kommentar
En som vanligt lite annorlunda men otroligt charmig och underhållande historia av Hamberg. Visserligen för min mammas generation, men ändå givande också för mig att ta del av. Dock var jag lite tveksam till uppläsningen.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Hjärtslaget i Rosengädda

Författare: Emma Hamberg

Handling: Förändringens vindar viner över Rosengädda. När Farbod öppnar en läkarstation i byn utlöser det en kedjereaktion av nybyggaranda. Handelsboden renoveras upp, en förskola startas och plötsligt ärdet fler som gifter sig än begravs i Rosengädda. Halleluja det var verkligen på tiden! Farbods passionerade tro på byn smittar alla. Eller nästan alla. Tessan känner sig snarare övergiven. Hennes restaurang är tillfälligt stängd efter attdet regnat in vatten i stationshuset, Farbod är mer uppslukad av sitt läkarhus än av Tessan samtidigt som dottern Marta helst av allt vill sitta i Smörkullas bibliotek tillsammans med godsägarinnan Charlotte.

Att Bror och Flatan flyttar in i stationshuset medhjärtesorg i bagaget skulle kanske kunna mildra Tessans övergivenhetskänslor. Om det inte voreså att de hjärtekrossade tu mest ligger instängdapå sitt rum och smider egna planer. Det är inte förrän Tessan hittar ett alltför välbekant namn i enrestaurangguide som hon får något nytt att tänkapå. En tanke som blir en handling som förändrarhennes liv i grunden.

Hjärtslaget i Rosengädda är den fjärde och sista delen om Tessan, Rosengädda och dess invånare. Det är en varm berättelse om vikten av att översätta franska visor, laga krossade hjärtan, söka sitt ursprung och om att äntligen hitta hem trots allt.

Vad jag tyckte:

+ Jag älskar ju Hambergs alldeles egna, superhärliga språk. Karaktärerna kändes levande och det är dramatik. Igenkänning, skojigt och underbart.
– Lite, lite för mycket kärleksbekymmer trots allt.

Betyg: 4 av 5

Rosengädda (del 4) – Piratförlaget – 2017 – 409 stor (inbunden)

Bokrecension – Vårjakt i Rosengädda

Författare: Emma Hamberg 
Handling: Tessan har allt ett eget barn, en egen restaurang, flera pappor till barnet, en pratglad get samt en rik godsägare som förälskat tindrar åt hennes håll. Så Tessan klagar verkligen inte, tvärtom. Men att driva egen restaurang är inte hållbart om hon ska stå för både maten, driften, disken, hålla ordning på den torftiga ekonomin och däremellan försöka vara en skön mamma. // Tessan önskar att hon hade hjälp. Helst av någon som inte vill ha betalt. En dag dyker faktiskt två människor upp i Rosengädda. Och de erbjuder precis det Tessan längtat efter. Full uppbackning helt kostnadsfritt. Trevligt förstås, fast Tessan kan inte förstå varför de gör detta för henne. Men när det klarnar vänder det inte bara upp och ner på Tessans liv utan hela Rosengädda.
Kommentar: Det här är bok nummer tre i serien om Rosengädda. Det blev dock en smula knasigt att jag läste den här boken på hösten med tanke på dess titel, men vad tusan, det spelar ju ingen roll. I stället fick den värma upp mig med sitt friska språk och härliga handling.

Jag älskar verkligen dessa böcker. Först för att språket är så himla eget och underbart, det är roligt och många tillfällen till små fniss och samtidigt finns det ett djup och fina budskap genom allt. Det bakas bara in i en tillsynes knepig handling men som i slutändan bjuder på igenkänning. Kanske kan det tyckas enkla men med tanke på allt det här så är de små mästerverk. Läsupplevelsen är fantastisk. Jag hoppas inte att det dröjer lika länge innan jag läser nästa del i serien.

Betyg: 5 av 5

Larma, släcka, rädda i Rosengädda

Handling
Tessan och hennes get Bella har flyttat in i Rosengäddas förfallna stationshus där tapeterna flagar, murbruket spricker och orken sinar. Utan vare sig vänner eller pengar försöker Tessan renovera stället till en mysig bykrog samtidigt som hon provlagar vinångande vildsvinsgrytor.
   Före detta brandmannen Jonny sitter ensam i sin enorma teve­soffa med ett par 3D-glasögon på näsan, tittar på en film om delfiner och gråter. Han misslyckades på årets brandmannatest och får nu istället sköta pappersjobb på den ödsliga deltidsstationen i Rosengädda.
   Rafael kliver av tåget i Rosengädda med sina fladdrande svarta armanikläder. Elegant som få och med en doft av hemligheter, dekadens och äventyr flyttar han in på det stora godset Smörkulla. På jakt efter förströelse hittar han en gråtande brandinspektör samt en slutkörd stationshusägarinna. Vilken jackpott.

Kommentar
Jag kan inte göra annat än att gå direkt på det positiva med den här boken – det vill säga ALLT! Det här var en sådan äkta feelgood för mig. Jag bubblade av skratt och satt som klistrad med karaktärerna i deras smådramatiska värld. För att inte tala om njutningen med Hambergs speciella och helt underbara berättarstil. De två tidigare böckerna som jag läst av henne har varit lika härliga och knasigt annorlunda (på ett bra sätt), men den här toppar verkligen. Åh jag tyckte så mycket om att läsa den, det kan inte sägas nog!

Självklart tyckte jag mycket om att följa och läsa om Tessan i den här boken, hon som serien framförallt följer. Men det var den nya personen som dök upp i den här boken som jag fastnade mest för, nämligen Jonny. Han verkar toppen. Jag hade också velat ha en Jonny omkring mig. Men han har det inte helt lätt, stackaren. Och genom berättelsens gång är det honom jag hoppas mest på. Han var superrolig att läsa om, även om det också är med en stor sympati för honom, typ att jag bara vill hålla honom i handen.

Det är alltså karaktärerna i den här boken som lyser starkast, det som oftast gör att man fastnar som mest för en bok. Hambergs röst är också en stark bidragande faktor. Platsen där boken utspelar sig är också väldigt charmig, Rosengädda. Jag har heller inget att klaga på vad gäller handlingen. Den var perfekt. Jag kan alltså inte klaga på något alls eftersom jag föll pladask.

Och efter att ha njutit av varenda mening i boken är det glädjetårar som tränger sig fram när de sista sidorna passerar. Jag vet inte vad som hände. Feelgood när den är som bäst.

Slutsats och betyg
En helt igenom fantastisk feelgood som självklart får det högsta betyget.

414 sidor | Rosengädda #2 | Feelgood
Pocket | Piratförlaget | 2015 (2013) | 978-91-7579-021-3

Rosengädda nästa! av Emma Hamberg

”Att förlåta är att befria en fånge, och sedan upptäcka att den fången är du själv.”

Titel: Rosengädda nästa!
Författare: Emma Hamberg
Serie: Rosengädda #1
Genre: Feelgood
Antal sidor: 348
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Pocketförlaget
ISBN: 978-91-87319-28-0
Utgivningsår: 2013 (2012)
Format: Pocket

Första meningen: Bror hör dem genom väggen.

Handling: Bror är en trettonårig frankofil som har oändligt många skivor med Serge Gainsbourg men inte en endaste vän. Brors föräldrar bråkar sammanbitet om nätterna. Det viskas om skilsmässa. Familjen är det enda han har, och den måste räddas! Bror iscensätter ett seglarläger som han sedan låtsas åka på. En hel månad ger han sina föräldrar, då de kan hitta tillbaka till varandra. Men frågan är vart Bror egentligen ska ta vägen den där månaden?
   Tessan är en tjugonioårig kvinna som sitter fast i en dålig relation, andras skeva förväntningar av henne och sin nedlåtande mamma. Hon läser kokböcker som andra läser romaner, men ägnar sina dagar åt att servera pulvermos i en korvkiosk istället för att laga fantastiska rätter åt finsmakare. Hon vill något mer med sitt liv. Men hur ska det gå till?
   Jane är en unik kvinna, en sextioårig excentrisk dam som hjälper små djur i nöd, men även lämnar dörren på glänt åt människor som kan behöva henne. Tack vare Janes magiska fingrar möts Tessan och Bror i hennes lilla hus mitt i stan.
   Tillsammans ger de sig iväg till Rosengädda, en resa som kommer att förändra alla deras liv för evigt.

Min kommentar: Det var i somras som jag läste Baddaren av samma författare och föll pladask. Inget magplask, utan som en spik rakt ner i vattnet. Jag tyckte den var så charmig, rolig, igenkännande och samtidigt innehöll ett djup, ett allvar. Så var det även med den här boken. Det är precis som den blurpen på omslaget säger – ”lika delar humor som smartness”.

Det är lite knasiga människor som gör lite knasiga saker men på något konstigt sätt känns det fullt möjligt och normalt och jag kan känna igen karaktärerna i det. Och verkligen dras med i deras historia. Det var så underhållande att läsa att jag knappt kunde lägga boken ifrån mig. Åh vad jag tycker Hamberg skriver härligt! Samtidigt som de där budskapen finns med, precis som jag vill ha det. Love it.

Om det är något som jag ska vara petig med kändes det som att slutet eller hur berättelsen till sist blev inte kändes lika spännande såsom förväntningarna i början byggde upp. Men det gör inget, jag vill ändå snart läsa nästa del i serien!

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.