Bokrecension – Den stora bilden

av Gunhild Stordalen (2018)

Om boken
Det här är historien om bondflickan som blev miljardärsfru, om läkaren som blev dödssjuk. Det är historien om att kämpa för att rädda världen samtidigt som man kämpar för att rädda sitt eget liv. Detta är historien om Gunhild Stordalen. År 2014 diagnostiserades Gunhild Stordalen med den obotliga sjukdomen systemisk skleros. Fram till dess hade hon trott att hon skulle ha ett helt liv på sig att göra skillnad, nu hade hon i värsta fall bara några år kvar att leva.

Den stora bilden är Gunhild Stordalens egen berättelse om sin kamp för överlevnad och för en bättre värld. Men boken är också en hyllning till livet. Och kärleken.

Min kommentar
Efter att ha lyssnat på Petter Stordalens böcker blev jag väldigt nyfiken på att läsa hans frus bok, den här alltså. Mycket av historierna går förstås in i varandra men det gör inte så mycket, för det är väldigt starka sådana. Om stor livsglädje och glöd för att göra världen till en bättre plats. Gunhilds driv för miljöfrågor är högt beundransvärd, framförallt hennes förmåga att se problemet i vitögat och jobba stenhårt för att få till en förändring. Det är peppande och ger en smula hopp.

Tyckte dock att den avtog och knöts ihop lite för abrupt och något ifrån det som jag tyckte att den inledningsvis handlade om. Men självfallet var det här en inspirerande historia att ta del av, jag hejar på henne.

Betyg: 4 av 5