Handling
Andalusien 1568. Efter att i åttahundra år ha härskat över södra Spanien är muslimerna nu utsatta för ständiga förföljelser och förödmjukelser. De reser sig i en desperat, väpnad kamp mot den spanska kungamakten. En av dem som dras in de våldsamma striderna är mulåsnedrivaren och hästskötaren Hernando, son till en muslimsk kvinna och en kristen präst. Han får uppleva brutaliteten och grymheten från båda sidor. Men han möter också kärleken – hos den unga, modiga Fatima. Och trots sitt enkla ursprung ska Hernando komma att spela en avgörande roll i den muslimska kampen för överlevnad i denna värld av blodiga religiösa motsättningar…
Fatimas hand är en storslagen historisk äventyrsroman om kärlek och hat, om förlorade illusioner och kampen för ett värdigt liv.
Jag har läst Katedralen vid havet av samma författare och tyckte att den var bra. Men jag brukar sällan ångra eller känna att jag vill ändra det betyg som jag ger en bok, men det var en bok som jag faktiskt skulle vilja ändra. Inte för att jag gjorde det. Den borde ha fått en trea i stället av mig, just för att den var lite för lång tyckte jag och dessutom var jag inte så pass tilltalad av den.
Den här boken då, hur lång är inte den? Över 900 sidor! Den är så enorm att det är otympligt att läsa. Jag må säga att jag är rätt så nöjd över att jag lyckades läsa hela (av ren tjurighet förmodligen)… Jag är inte bara besvärad över antalet sidor, jag är också kritisk till det. Visst kan det ha sin tjusning att få dyka ner ordentligt. Men den här boken hade kunnat halverats för att få fram sitt budskap bättre. Och till fler. Det är väl det som är syftet? För att uppmärksamma att det var 400 år sedan som muslimerna landsförvisades från Spanien. Hade boken varit mer kompakt så hade det också blivit mer gripande och minnesvärt det som skedde.
För jag gillar faktiskt den här boken mer än den förra av Falcones. Det som boken vill berätta om är väldigt intressant att ta del av och så klart också en viktig historia att berätta. Bakom alla sidor rymmer väldigt mycket research. Fram till strax innan mitten läste jag med god mod. Det var spännande det som hände och det var fyllt med kultur och historia som var otroligt målande och givande att ta del av.
Sedan falnade mitt intresse något. Det blev alltför utdraget och i och med det så kunde jag inte längre känna samma fascination över allt som målades upp. En annan sak som jag blev medveten om var att den här boken hade några liknande teman i handlingen som Katedralen vid havet hade. Lite, lite tråkigt måste jag säga.
Det fanns många scener och händelser som jag gillade att läsa och egentligen är allt bra tycket jag. Men jag ser det som sagt fullt möjligt att den hade kunnat halverats för att bli ännu bättre. I efterhand har den ändå satt ett litet avtryck för det svåra i att få olika religioner att samexistera. Många svåra val, orättvisor, oförglömlig kärlek och det obegränsade hopp som människan besitter.
Slutsats och betyg
Det väger ungefär lika tungt att jag är kritisk till den enorma textmängden som att jag tycker boken var givande att läsa rent innehållsmässigt och för det viktiga budskapet. Fatimas hand får betyg 3 av mig.
FANNY TENGROS 