Bokrecension – Vilda barn

Författare: Maria Borda
Förlag: Domeratzky
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 209

Handling
Vilda barn är berättelsen om föräldracoachen Maria Bordas egen resa som förälder. Det är en inspirerande samling texter om livet med barn, amning och närhet utifrån såväl vetenskapliga som personliga perspektiv.

Texterna är till största del hämtade från Bordas blogg ”Vilda barn” som drevs mellan 2009-2014, men boken innehåller också nyare material och ett bonuskapitel med recept och pyssel.

Det här är texter som rymmer kunskap, råd och vägar till ett nära föräldraskap, och om modet att våga lita till sig själv och stå upp för sitt barn. En berättelse om olika kulturer och världsbilder, om frigörelse från normer och omgivningens förväntningar, och om ett barns fantastiska uppväxt.

Vi får följa med från öppna landskap vid Norges nordkust via nomadliv i Sydamerika till Oresundsregionens hektiska tempo. Varje plats och erfarenhet bidrar med nya perspektiv, men filosofin är alltid densamma; ”om vild är motsatsen till lydig så väljer jag vild”.

Kommentarer
Den här hittade jag bland bibliotekshyllorna och plockade med den genast, här fanns något som lockade mig. Redan efter några få sidor var det som att mina ögon tårades. Dels för att jag som mamma känner med så starkt när det handlar om moderskap och barn, men också för att Borda berättar så väl med starka enkla ord som går rakt in.

Jag uppskattade upplägget, med korta kapitel om olika ämnen och frågor som författaren berättar och reflekterar kring. Det fanns många ögonöppnare, med insikter från hur andra kulturer gör liksom hennes egna tankar, och jag har fått med mig väldigt mycket som stärk mig i mitt föräldraskap. Mycket som jag också funderar på nu, hur man egentligen ska göra, fick jag här en hjälpande hand för. Även kring sådant som hänger ihop med miljö och hållbarhet.

Vilda barn var på samma gång en klok och insiktsfull bok liksom hyllande för det naturliga barnasinnet. Underbar.

Betyg: 4 av 5