Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…
“Which do you think is more patient, an idea or a hope?”
Handling: Inte långt från London ligger en liten by. Den här byn tillhör människorna som bor här, och de som bott här under hundratals år. Den tillhör Englands mystiska förflutna och förbryllande nutid. Den tillhör Mad Pete, ensamvarg och konstnär. Gamla Peggy som hänger över grinden och skvallrar med alla som går förbi. Den tillhör familjer som är borta sedan generationer, och sådana som bara nyligen flyttat hit. Den tillhör Lanny, pojken som plötsligt försvinner spårlöst. Men också Dead Papa Toothwort som vaknat från sin slummer djupt inne i skogen. Dead Papa Toothwort som lyssnar till dem allihop.
Det handlar om gamla sagor, om naturen och väsen och alltsammans är så väldigt annorlunda mot andra böcker… klart jag blev nyfiken. Och när jag nu läst den kan också jag konstatera att det är den, annorlunda. Att man ens kan berätta en historia på det här sättet, det var väldigt inspirerande. En speciell känsla skapades, som om hela marken mullrade.
Jag älskar verkligen vissa delar av den här boken. Men sedan dök det också upp en liten dos av avskräck för mig, och en annan del av mig förstod knappt efteråt vad allt bestod av. Det är som om man bara dök in i en situation och sedan tar det plötsligt slut. Märklig. Men visst fick den grepp om mig.
En alldeles egensinnig historia.
[etta] Sekwa Förlag – 2019 – 229 sidor
Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut