Bokrecension – Nordiska myter

Författare: Neil Gaiman
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 251

Handling
”De nordiska myterna har varit min följeslagare genom nästan allting jag har skrivit. De flöt som en ven av silver genom Sandman och de var vaggan till Amerikanska gudar.” Neil Gaiman

Nordiska myter– från Yggdrasil till Ragnarök; gamla berättelser för nya läsare! När Neil Gaiman återvänder till de nordiska asasagorna axlar han de forntida bardernas mästerliga berättarkonst. Med utgång från gamla tiders skrifter som Snorrre Sturlassons Eddan återberättar han de mäktiga myterna och poemen; alla dessas äventyr, kärleksförbindelser, intriger och ond bråd död. Gaiman spänner en båge som börjar med Yggdrasil och födelsen av de nio världarna och slutar med Ragnarök – gudarnas skymning och födelse av en ny tid och nya människor.

I Nordiska myter– från Yggdrasil till Ragnarök möter vi Oden – den mäktigaste av de mäktige, vis, modig och beräknande; Tor – Odens son, otroligt stark, men inte den smartaste; och Loke – son till en jätte, blodsbroder till Oden och en trickster och manipulatör. Vi får veta hur Lokes tre barn; Midgårdsormen, Fenrisulven och Hel stals från jättarnas rike, hur Oden offrade sitt öga i Mimers brunn, hur Iduns äpplen återfördes till Asgård och fler sagor från vikingatidens trossystem. De uråldriga nordiska myterna ligger som grund i vår väv till nya berättelser – från Tolkien till Game of Thrones och Marvels serieuniversum.

Kommentar
Det här var en intressant ingång i ett spännande ämne. På ett sätt förstod jag ingenting, på ett annat var det givande att få lära känna dessa karaktärer och historier i den här tappningen. Det kändes som att det blev mer tillgängligt med den personliga präglen som Gaiman gör. Kanske har jag fått med mig något, om inte annat var det en stämningsfull stund att ta del av dessa mytomspunna karaktärer.

Betyg: 3+ av 5

Lucka 6 – Oceanen vid vägens slut

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

• 

• 

Jag har blivit nyfiken på Gaimans böcker då jag fått nys om att de är av genren magisk realism, så min andra bok av honom blev den här. Det jag framförallt gillar med Oceanen vid vägens slut är hur den fängslar mig i sitt berättande. Alltsammans är ganska knasigt, men jag kan inte sluta läsa. Den förmågan skulle jag vilja lära mig, att suga in läsaren i sitt grepp.

Det är bara det att jag inte alls gillar när det blir äckligt, när otäcka saker beskrivs så detaljerat, då ryggar jag undan. Så det var ett minus för mig, samtidigt som jag förstår att det är en del av historien och kan liksom inte göras något åt. Jag är kluven, även om det mer lutar åt att jag gillar det.

Bonnier Carlsen – 2014 – 218 sidor

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor

Lucka 1 – Stjärnstoft

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

• 

• 

You have to believe. Otherwise, it will never happen.

En stjärna faller och Thristran Thorn lovar att hämta den åt den flicka som han har förlorat sitt hjärta till – Victoria Forester. Det är på det äventyret som vi får följa med honom, när han beger sig från byn Wall som ligger på den engelska landsbygden.

Jag har inte läst något av Neil Gaiman förut, och tänkte att den här boken var bra att börja med. Boken har även filmatiserats och kanske kan jag nu se den framöver, och när jag läste såg jag lite scenerna framför mig på det sättet eftersom jag visste detta.

Jag gillar sagoberättandet, alla möjligheter som finns och man får drömma sig iväg med. Det är lite magi, romantik och äventyr. Smått osannolikt ibland men jag hänförs av historien, det är lite småroligt ibland också. Överlag gillade jag den, så mer av Gaiman blir det framöver.

Stardust – 2000 – 224 sidor