Handling
I mitt inre landskap har jag under åratal, utan att ha tänkt närmare på det på det sättet, pendlat mellan min västmanländska by och skogarna runt Concord, Massachusetts, fälten och sluttningarna i Port Royal, Kentucky, slätterna i Minnesota och landsvägarna i Nebraska, skriver Per Helge.Författare som Barry Lopez, Wendell Berry, Edward Abbey och Wallace Stegner har hävdat att den genre som i USA kallas nature writing ställer frågan om människans öde, hennes plats och roll i naturens stora väv. Det är i deras spår Helge färdas och drar paralleller till liknande svenska författarskap. Denna litterära värld är tämligen okänd i Sverige, men här får den en presentation genom ett antal alltid aktuella författarskap, vilka har något helt annat att berätta än deras kolleger i New York eller San Fransisco. Per Helge är författare, kritiker, tidskriftsredaktör m.m., bosatt i Västmanland. Han har utgivit en rad böcker.
Bakgrund
Den här boken följde slumpmässigt med från biblioteket eftersom som namnet Thoreau klingade väl och jag blev nyfiken på begreppet ”nature writing”.
Recension
Eftersom jag redan hade ett stort intresse med mig från början krävdes det inte mycket för att hålla mig nyfiken hela boken igenom. Jag kunde trots det se igenom en del brister. Men för mig gör de inte mycket eftersom jag är glad att jag fått nys om ett ”nytt” begrepp. Nature writing finns knappt i Sverige, det har inte ens ett namn, vilket för mig känns helknäppt eftersom jag nästan skriker efter sådant.
Genom den här boken öppnas det upp för mer att läsa i ämnet. Det nämns väldigt många författare och verk, de flesta dock på engelska men det finns också några på svenska, som jag måste prova. Det är av den anledningen jag hade störst behållning av boken, som en smakbit för kommande läsning.
Uppbyggandet är en form av resa som författaren gör, rent fysiskt, men också i det mentala där han berättar om olika författare, dess verk och det som ligger bakom deras engagemang. Det fanns många intressanta exempel att ta del av. Men generellt tyckte jag att det var lite vagt och förvirrande. För just den där fysiska resan kände jag inte något för och försvann bland det andra. Jag undrade vad vitsen med den var. I och med det så hade jag önskat ett tydligare fokus på att öppna upp för upptäckten av den här genren. För det kändes lite rörigt och ostrukturerat, även om det var uppdelat i kapitel utifrån olika personer och ämnen.
Men jag kan som sagt inte ha undgått att ha blivit tillfreds med att upptäcka det vackra sättet att skriva och se på världen utifrån naturen.
FANNY TENGROS 