Veckans bokbloggfråga – vecka 12

Frågan som Carola på Barnboksbloggen ställer låter såhär:

Då och då skickar ju bokförlagen ut pressutskick och recensionsexemplar. Ibland kommer det bara böcker, och ibland kommer boken tillsammans med något annat roligt som anknyter till bokens tema. Jag har dock funderat lite på hur det går till hos förlagen när de bestämmer vilka bloggar som ska få sådana här pressutskick. Har någon av er koll? Har ni på något sätt anmält er eller jobbat aktivt för att få vara med på listorna över vilka som ska få pressutskick? Eller tvärtom, tillhör du de som innerligt önskar, men aldrig får något? Och till sist, vad tycker ni om själva konceptet, är det bara kul att få sån här post eller känner ni att det förpliktigar?

Det här är en fråga som jag har klurat på. En stor anledning till att jag startade min bokblogg var för att jag tyckte att det var så himla häftigt att man kunde på hem rec.ex. Men nu är jag så kluven till det. Jag tycker det är jättejobbigt och känner sån press att skriva om dem, jag känner mig mer fri om jag inte fått boken på det sättet. Sedan har jag börjar omvärdera att jag kanske rent av inte vill samla på mig en massa böcker. Och då blir det ju knepigt.

Jag tillhör dem som får några förfrågningar men det är inte från några större förlag precis. Jag antar att man får jobba aktivt för att få rec.ex och pressutskick, göra sitt bokbloggande bra, konsekvent och uthålligt. Och kanske visa att man vill. Men jag vet inte om jag vill längre så jag håller mig bara på avstånd. Inte vet jag, men de som skickar ut kanske rent av har sina favoriter, de vill ju ändå sälja sina böcker (och har några kriterier) och just det krockar med mig. Inte för att jag tycker att det är något fel med detta, jag tycker det är så fint och bra att bokbloggar får lyftas fram.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 10

Frågan som Carola på Barnboksbloggen ställer ser ut så här:

Vad betyder mångfald för just dig när det handlar om böcker? Är mångfald viktigt för dig? Är det något du har i åtanke när du väljer böcker? Vad tycker du om att en del bibliotek och bokhandlar skyltar vissa böcker extra mycket genom till exempel en regnbågshylla, är det hiss eller diss tycker du?

Jag tror att om jag bara tänker utifrån mig så tänker jag att mångfald blir variation. Jag kan läsa lite olika typer av böcker med lite olika typer av innehåll, personer, miljöer osv och det vill jag gärna göra, även om jag ändå är väldigt avskalad med mina preferenser och bekvämlighetsområden som jag ofta håller mig till. Att jag ofta läser det invanda och lustfyllda utifrån mig. Så nu när jag säger att jag varierar mina böcker kan det ändå skilja sig markant från en annan som påstår detsamma. Men jag tycker ändå det är bra att åtminstone försöka.

Annars om jag tänker på mångfald i ett större perspektiv, blir det just större. Med sådant som jag inte riktigt skulle välja att läsa. Men det är klart att jag tycker det är bra att utbudet finns, att det kanske skjuts lite extra på om det är något som behöver balanseras upp. (Det handlar väl också om vilka typer av böcker som skrivs och till sist ges ut, för det är väl inte helt igenom mångfald det heller (överlag kan jag ibland störa mig på det här med marknaden, vad som är poppis och som man tror är poppis)). Men innan jag drar iväg kan jag säga att jag tycker det varken är hiss eller diss, okej skulle jag nog säga att det är att skylta vissa ämnen. Jag är sällan sugen på hetsiga diskussioner om t.ex genusperspektiv och tänker att man får väl läsa det man själv känner för.

Men överlag tror jag att själva läsning i sig borde få en att vilja söka sig till mångfald.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 9

Frågan som Carola på Barnboksbloggen ställer den här veckan lyder som följande:

Vad har du lättast respektive svårast för att skriva om – böcker du själv älskar, böcker du tycker är sådär mittemellan eller böcker du tycker är dåliga? Varför tror du att det är så?

Jag kan tycka att det kan vara lika klurigt oavsett vad jag tycker om en bok, om jag älskar den eller inte. Skillnaderna beror snarare på boken i sig. Ibland har jag lättare att definiera vad jag tycker och ibland svårare, och så kan det vara om vill ge bok fullpott eller ett lågt betyg.

Men om jag ska säga någon så är det de där mittemellanböckerna. De kan skilja sig väldigt mellan varandra, vilket leder in mig på en tanke om recensionsskrivandet. Nämligen hur ni som läsare uppfattar min recension. Om budskapet går fram, ni förstår vad jag menar osv. Att skriva recensioner är en konst som jag tycker är supersvår.

Bara det att känna själv. vad tycker jag om boken egentligen. är svårt och jag kan ibland få tvinga fram åsikter. Men jag vet också att det är nyttigt för mig, att kunna utveckla resonemanget om en bok som jag tycker är ”bra” respektive ”dålig”. Jag har lärt mig en del men vet också att det är oändligt mycket mer att lära. Det är så himla många aspekter av det. Ännu en sak är att jag vill kunna skriva recensioner som är snygga, koncisa och intressanta. Men med det blir man ju aldrig nöjd.

Sedan kan jag också ibland tycka att det är rätt jobbigt att recensera böcker när jag tänker på allt arbete som författaren lagt ner. Böcker är så personliga. Men då brukar jag tänka att det ju tycks och tänks överallt om alla möjliga saker, så nog kan jag få säga mitt också, och vilja göra det. Hela bokbloggandet är som en skräckblandad förtjusning, jag både vill och inte vill men vet som sagt att det är bra för mig.

Kort och gott blev mitt svar att allt är svårt att skriva om, men det är också i grunden väldigt roligt så det driver mig att hela tiden fortsätta.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 50

Så här formulerar Carola på Barnboksbloggen sin fråga:

Har du hunnit börja fundera på det kommande året när det gäller din läsning och ditt bloggande? Kommer du att delta i några utmaningar, kommer du att fokusera på ett visst tema eller kommer du att göra några stora förändringar i ditt läsande/bloggande?

Jag har inte planerat något speciellt med läsandet och bloggandet inför nästa år, jag vill lämna det öppet och bara låta mig läsa helt fritt. Men en sak som jag i varje fall har tänkt är att sänka mitt goodreads-mål lite just för att jag gärna vill hinna med en del tegelstenar också. Sedan har jag ju min egna lilla hyllvärmarutmaning där jag varje månad plockar ut en ”gammal” bok att läsa. Men dessa två lämnar det ändå fritt för mig att läsa vad jag vill och så vill jag också ha det nästa år. Sen vet man ju inte vad som kan tänkas dyka upp, men som det känts har jag velat ha det utmaningsfritt. Bara att göra en tbr-hög med ett gäng böcker är svårt att följa, om än roligt att göra 🙂

Veckans bokbloggsfråga – vecka 49

Carola på Barnboksbloggen som håller i detta formulerar veckans fråga så här:

Hur viktiga är bilderna när du bloggar och när du läser bloggar? Vad föredrar du när du läser bokrecensioner, förlagets officiella bild på bokomslaget eller personligt tagna bilder på boken ifråga? Har du något annat att tipsa om eller diskutera kring när det gäller bilder på bokbloggar?

Det är klart att en bild gör det lite roligare och lättsammare än bara en text, men just vad gäller bokbloggar så är bilden inte så jätteviktig egentligen. Eftersom man nu bara kan ta en googlad bild på omslaget. Det där är boken, punkt slut. Jag tycker inte det gör något, det är inget jag tänker så mycket på. Texten är det som man vill åt. Men det är klart, någon bild åtminstone är som sagt skönt att se.

Jag brukar ta egna bilder på böckerna som jag bloggar om. Det har blivit så och något jag fortsätter med just för att jag tycker det ger en liten personlig vink, att jag verkligen har hållit boken i handen och läst den (eller för andra bokliga inlägg). Ibland kanske för att förstärka något som har med boken att göra. Det är inte alltid de blir superbra och består av så mycket annat än böckerna men jag tycker det är roligt.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 45

Såhär formulerar Carola på Barnboksbloggen sin fråga:

Läser du alltid ut böcker oavsett om du tycker om dem eller inte? Bloggar du även om de böcker du väljer att inte läsa ut? Skriver du även recensioner om de böcker du inte tycker om? Hur gör du ifall du får recensionsex som du absolut inte tycker om, läser du i alla fall eller lägger du undan boken? Och hur gör du med recension av de recensionsex du inte alls tycker om?

Det är nästan tack vare min bokblogg som jag läser ut varenda bok som jag börjar att läsa. Hittills. Förut hade jag en tendens att komma av mig mitt i, men nu är det lite annorlunda 🙂 Jag har varit lite inne på det förut men bloggen har blivit ett bra och roligt verktyg, en metod för mig att hålla i läsandet för att jag tycker om det och för att jag själv vill skriva. 

Så ja varenda bok som jag läser skriver jag också om, förutom kursböcker då. Jag försöker så gott jag kan skriva vad jag tycker och lite varför eller vad som faller mig in för just den boken och tillfället. Det kan se lite olika ut och ibland önskar jag att jag kan skriva lite bättre, men övning ger färdighet.

Ibland önskar jag också att jag kunde lägga ifrån mig en bok om jag inte alls gillar den, varför traggla i timmar med sånt, å andra sidan lär jag mig även något av det.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 44

Såhär formulerar Carola på Barnboksbloggen veckans fråga:

Jag är nyfiken på att se hur ni gör för att markera vart ni är i en bok. Så den enkla frågan är: viker du hundöron eller använder du bokmärke? Gärna bildinlägg denna vecka – jag vill se massor av fina bokmärken eller andra smarta lösningar.

Jag skulle aldrig vika sidorna för att markera vart jag är. Det är ju bara att ta en lös pappersbit eller något i nödfall, men oftast använder jag bara sådana där pocketshop bokmärken som varit med i flera år. Ett par är väldigt skrynkliga. Men ibland är jag noga och använder de två bokmärkena som jag fick av Joelinda på Boktanken, dom tycker jag är fina med en bild och ett citat. Och sedan har jag det finaste bokmärket som är blommig med en liten tofs på. Men allra helst skulle jag vilja ha en kombination, ett hårt bokmärke med någon fin bild eller text på och ett snöre med tofs på änden. Men dessa duger gott.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 43

Såhär formulerar Carola på Barnboksbloggen veckans fråga:

Vad har ditt bloggande gett dig? Kanske har du fått möjlighet att uppleva saker som du inte skulle fått göra utan bloggen, t ex delta i tv-program, tidningsartiklar, mässor eller andra arrangemang. Eller kanske har du berikats på andra sätt, blivit bättre på att uttrycka dig själv, stå upp för dig själv eller liknande. Berätta fritt om det som din blogg har medfört.

Utåt sett har min blogg inte medfört någonting mer än fler lästa böcker, och fler böcker i hemmet. Men jag har mycket att tacka min lilla blogg för och den relativt korta tiden som jag har ägnat mig åt den.

När det är rätt så går det lätt, brukar man säga och det stämmer verkligen in här. Det har gått så fort och varit så roligt. Jag undrar liksom vad jag gjorde innan. Jag kan nämna att jag under våren innan jag startade bloggen mådde väldigt dåligt, men det är inget jag vill gå in på. Det som hände var att jag började ta mig ur efter vad det för mig kändes som botten när jag bytte miljö (jag åkte hem) och sen så hittade jag böckerna. Sen gick det väldig fort och jag upptäckte bokbloggar och startade en själv. Det är det bästa som jag har gjort.

Jag tror det grundar sig i att jag gör något som jag verkligen gillar, att läsa, skriva och fota lite. Det känns också viktigt för mig att det är konsekvent och innebär mer än att bara läsa. Eftersom jag alltid har velat skriva böcker själv, men i stort sett aldrig gjort något åt det, så känns det som att jag nu gör något meningsfullt. Det har fått in mig på rätt spår. Som gymnasieprojekt skrev jag en liten reportagebok och i tackorden längst bak sa jag något i stil med det här är min första bok, men definitivt inte min sista. Haha, vet inte om jag ska kalla det den första men jag minns att jag skrev så för att lova mig själv att en dag lyckas med det.

Sen har jag under bloggtiden upptäckt andra roliga saker. Gemenskapen med andra som delar intresset. Och på något sätt har det blivit lite annorlunda än jag tänkte, på ett positivt sätt. I början var jag väldigt fascinerad över att man kunde få recensionsexemplar, men nu har det lagt sig. Jag kommer ju alltid ha olästa böcker hemma att välja från.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 42

Så här ställer Carola på Barnboksbloggen veckans fråga:

Hur ser din familj och dina vänner på ditt bloggande och läsande? Är de nyfikna, stöttande och glada för ditt intresse eller tycker de att det tar alldeles för mycket tid och energi? Hur bemöter du detta i så fall? Ser du själv till att prioritera ditt intresse även om omgivningen inte är stöttande?

Den som i så fall skulle drabbas mest av mitt bokintresse är den som jag helt enkelt delar bostad med, eftersom jag bor ca 90 mil hemifrån. Det var lite roligt för när jag flyttade ner till Göteborg och de hemma såklart inte ville det så sa jag att jag inte ska flytta till Skåne i varje fall. Aldrig i livet för dessa åkrar. Men man ska aldrig säga aldrig, för efter att ha träffat min pojkvän och bott med honom i Borås så flyttade vi just dit. Jag kan inte förstå att jag bott och bor i Skåne. Jag gillar det inte alls, jag vill ha berg och skog och bara känna att jag bor norrut.

Men det var kanske en avstickare, poängen är att jag inte har några omkring mig. De hemma tycker nog det bara är kul att jag ägnar mig åt något som glädjer mig. Jag har alltid gillat att vara för mig själv i lugn och ro, så böcker är typ synonym för det. Att jag sedan bloggar om det hela och har läsare tror jag de är lika förvånade över som jag, även om vi inte pratar så mycket om det… när jag sedan reser hem eller har annat för mig så är det inget konstigare än att jag lägger böckerna åt sidan.

Så den stackars människa som får stå ut och höra allt om denna bokbubbla är sambon, men han är rätt lik mig och han är så tålmodig och kan faktiskt förstå min salighet ibland 😉

Helt enkelt i den livssituation som jag befinner mig i just nu är det ingen som tar skada (alla har väl sitt intresse). Framöver kommer det förmodligen ändras då jag inte kan lägga lika mycket tid till det, men det är inget som känns skrämmande precis. Det tar jag då och har kul med böckerna nu. Men böcker kommer alltid få sitt utrymme hos mig.

Veckans bokbloggsfråga – vecka 40

Carola på Barnboksbloggen ställer sin frågan såhär:

Vad föredrar du, att läsa realistiska böcker som du lätt kan känna igen dig i, att läsa realistiska böcker om svunna tider eller främmande miljöer att drömma dig bort i eller att läsa fantasy eller liknande böcker om andra världar, magi och övernaturliga fenomen?

Det är svårt att välja men överlag gillar jag allra mest att läsa realistiskt. Men de andra alternativen är också roliga att läsa! Alla på sitt sätt och nog kan jag både relatera och drömma mig bort i samtliga.

Jag har blivit väldigt nyfiken på att läsa i genren magisk realism (alla tips på bra böcker med detta mottages mycket tacksamt!). Det är nog det jag gillar mest, för se där, det är realistiskt men det finns små magiska inslag som i dessa fall förekommer utan vidare förklaring. Den boken som jag läser just nu (Kafta på stranden av Haruki Murakami) befinner sig i den genren, superspännande!