Romarblod av Steven Saylor

”Rom vaknar, sträcker vällustigt på sig och drar ett djupt andetag

som stimulerar lungorna och höjer pulsen. Rom vaknar med ett leende

ur ljuva drömmar, för varje natt drömmer Rom om herravälde.”

Titel: Romarblod
Författare: Steven Saylor
Serie: Gordianus #1
Genre: Historisk deckare
Antal sidor: 413
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Roman Blood
Översättare: Charlotte Hjukström
Förlag: Wahlström & Widstrad
ISBN: 978-91-46-21682-7
Utgivningsår: 2007 (1991)
Format: Pocket

Första meningen: Slaven som kom för att hämta mig den där ovanligt varma vårmorgonen var en ung man, knappast mer än tjugo år.

Handling: Skådeplatsen är Rom, tiden 80 f.Kr. och privatdetektiven Gordianus vaknar med en bedrövande baksmälla. Innan solen hunnit över takåsarna har han dock fått ett nytt uppdrag: den unge Cicero anlitar honom för att gräva fram fakta i hans första stora mål, försvaret av en jordägare som anklagas för fadersmord. Sökandet för honom genom Roms stekheta, stinkande ränder till horhus och palats. Ju fler trådar han drar i, desto större blir härvan av lögner, svek och förvridna passioner. När dagen för rättegången är inne står det klart för Gordianus att den sanning han uppdagat hotar de innersta kretsen av Roms ledarskap – och honom själv.

Min kommentar: Det som lockade mig med den här boken var helt den historiska touchen i en deckarhistoria. Just vanliga deckare är inget jag kastar mig över men att få läsa om Romartiden gjorde mig väldigt nyfiken. Men jag hade inga förväntningar när jag började läsa, tänkte att det kunde gå hursomhelst.

Men jag blev positivt överraskad. Den första halvan av boken är otroligt bra. Saylor är kunnig i tiden och miljön och blandar lite lätt fakta med intrig, humor och listighet. Jag drogs omedelbart in i världen och följde med spänning vad som ska ske.

Jag tycker dock inte att sluttampen levde upp till mina förväntningar. Även om jag nu inte hade så höga så steg de ändå i takt med att jag inledningsvis uppskattade boken så mycket. På något sätt tappade den mitt fäste och det kunde inte svara för vad som hade byggt upp. Jag kanske är för kräsen när jag har som bild storslagna gladiatorfilmer och att det skulle vara lika häftigt även i just denna bok.

Romarblod är ändå en spännande bok om en spännande tid. Jag har bok nummer två hemma och jag ska helt klart läsa den framöver.

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.

Kinesen av Henning Mankell

Titel: Kinesen
Författare: Henning Mankell
Serie: –
Genre: Deckare
Antal sidor: 581
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Leopard förlag, Pocketförlaget
ISBN: 978-9186067-55-7
Utgivningsår: 2008
Format: Pocket

Första meningen: Skare, sträng kyla.

Handling: I den lilla byn Hesjövallen har 19 människor slaktats på det mest bestialiska sätt. Alla är mycket gamla och de har gått en fruktansvärd död tillmötes. Undantaget är en 12-årig pojke som dödats i sömnen. Polisen säger att endast en fullständig vettvilling kan ha utfört något så fruktansvärt. Det enda spår som finns efter gärningsmannen är ett rött sidenband som hittats på mordplatsen.
   När domaren Birgitta Rosling läser om dådet inser hon att hon är släkt med några av offren. Och ju mer insyn hon får i utredningen desto säkrare blir hon på att detta inte är en galnings vansinnesdåd. När hon försöker ta reda på vad som egentligen hänt i den lilla byn dras hon aningslöst in i et världspolitiskt spel där hennes eget liv är hennes insats.

Kommentar: Jag fick reda på att Henning Mankell avlidit här om veckan, så otroligt tråkigt att det var cancer som avslutade hans liv tidigare än tänkt. Må han vila i frid. Men som den författare han är kom jag att tänka på en av hans böcker som jag har i bokhyllan, oläst, och ville genast välja den härnäst. Samtidigt kan jag känna att sånt där är så tragiskt, att det inte är förrän efter hans död som det blir aktuellt att läsa hans verk… men bättre sent än aldrig. Jag ska dock medge att kriminalromaner och deckare inte är min smak, men det var ändå något hos den här boken som lockade när jag köpte den för en massa år sedan.

Fick också höra att författaren skriver kriminalromaner mer samhällskritiskt och involverar historien i ett bredare perspektiv, till skillnad från de flesta andra i genren som mest handlar om ett dåd och en polis med ett trassligt kärleksliv. Så därför kändes Mankell som en brygga mellan mig och denna typ av genre.

Men nog om detta, vad tyckte jag om Kinesen då?

Alltså, det var en sån otrolig upplevelse att få läsa den! Vilken resa. Fascinerande och otroligt intressant. Jag blev lite golvad. Väldigt överraskad.

Möjligen var boken en aning lång, samtidigt som jag undrar om den hade varit densamma om den hade kortats av. Nu har jag fått tagit del av så otroligt mycket. Det är en enorm komplexitet. Boken är väldigt skickligt uppbyggd.

Jag gillar hur den är skriven. Det är ett naturligt fly och lätt att fastna. En dold spänning som smyger sig på och gör det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Måste också säga att jag blev förtjust över att kapitlen ibland avslutades med en kort miljöbeskrivning. Det var en skön kontrast till de ibland olidligt spännande avsluten som får en att tappa andan.

Boken är så mycket mer än ett brutalt mord i en svensk by, och en svensk domare som blir involverad. Det handlar om Kina och dess maktposition, och vad det innebär. Det är många tankar som väckts när jag läst boken. SPOILER (markera om du redan läst boken) om inte det som hände med Ya Ru i slutet hade hänt, så hade var varit rädd för den där mannen och alla kineser precis som Birgitta var…

Mitt betyg:

HÄR finns en smakbit.