Författare: Caroline Säfstrand Förlag: Forum Utgivningsår: 2021 Antalsidor: 333
Handling En roman om att gå vilse i livet men genom nya vänner, skrivterapeuten Sam och ”Klubben för lyckliga slut” hitta tillbaka igen. Eller snarare hitta nya vägar. Cecilia har förlorat sin man i alldeles för tidig ålder, Lisbeth inser att hennes liv har stagnerat och Ivy är en person som oroar sig för allt. Dessa tre väldigt olika kvinnor befinner sig alla vid ett vägskäl i livet när de får en reklamlapp på sina bilar med inbjudan till skrivkursen ”Klubben för lyckliga slut”. Utan att de vet om det tar deras liv nu en helt ny riktning. En dag i veckan träffas de i klubben, djupa hemligheter från det förflutna nystas upp och steg för steg lär de sig att älska, leva och skratta igen. Men kommer de att kunna forma sitt eget lyckliga slut?
Kommentar Temat för den här boken kring skrivandets magiska kraft, främst för sitt eget välmående, var helt underbar att läsa om, eller snarare lyssna på. Allt kring den här klubben var så himla härligt, perfekt feelgood för en sådan som mig. Det gick rakt in och var så fin men även spännande att följa utifrån historien. Den tyckte jag också var givande. Väldigt fin och innerlig.
Författare: Hannah Richell Förlag: Forum Utgivningsår: 2020 Antalsidor: 318
Handling Ny trollbindande roman av succéförfattaren Hannah Richell, om hemligheter som kommer fram när en stor familj återses för ett bröllop. De tre systrarna hade en sagolik barndom, som slutade i en tragedi. Margot hade lovat sig själv att aldrig återvända till Somerset, aldrig se tillbaka på det som hände. Men när systern Lucy plötsligt ska gifta sig och hennes enda önskan är att återförena sin splittrade familj åker hon dit. Under en vecka ses systrarna i det vackra gamla huset vid floden, som var deras barndomshem. Lucy, Margot och storasyster Eve – alla med hemligheter som nu oundvikligen tvingas upp till ytan. Ingen anar hur veckan kommer att påverka deras liv. Bara en av dem vet att detta är sista chansen att ställa allt tillrätta.
Kommentar Författarens bok Skuggan av ett år tillhör en av mina favoriter, så när jag slumpmässigt fick syn på den här i ljudboksappen kunde jag inte låta bli.
Den gick lite i vågor för mig. Ibland var det lite platt, men oftast väldigt tilldragande och framförallt kunde jag fortsätta hänföras över hur väl Richell gestaltar sina karaktärer i sina rika beskrivningar. Så stundtals var det också makalöst bra och egentligen är också det här ett tips från henne. Men inte riktigt hela vägen, med mina höga förväntningar. Samtidigt gjordes historien så bra och intensiv som den kunnat. Jag gillade verkligen att lyssna på den. Såklart för sitt plus med ämne om skrivande.
Författare: Karin Erlandsson Förlag: Schilds Söderströms Utgivningsår: 2019 Antalsidor: 205
Handling 11 januari Jag har högt uppställda krav: 2 000 ord om dagen, inget internet och tre böcker på ett år. Det går, men det kräver ändå en viss fokusering som jag är lite spänd inför.Jaha, då börjar vi då. Karin Erlandsson skriver om att skriva. För hon måste skriva, varje dag, ständigt. På fyra år har hon gett ut sex böcker. I Alla orden i mig behandlar hon också samliv, privatekonomi, jämställdhet, stress och hur hon vill leva sitt liv.Alla orden i mig är en ärlig och hudlös bok, där Karin Erlandsson går på djupet med sitt beroendeliknande förhållande till skrivandet.
Kommentar Det här kan vara en av de bästa skrivhandböckerna jag läst. Jag kunde känna igen mig mycket, det var personligt och det fanns så mycket att hämta. Mängden citat som jag markerat är ofattbart. Många gånger blev jag helt hänförd och ville inte att den skulle ta slut, jag älskade att läsa den. Det var helt enkelt en fantastisk bok att hämta tröst och inspiration från om det kraftfulla skrivandet.
Författare: Lydia Sandgren Förlag: Albert Bonnier Utgivningsår: 2020 Antalsidor: 689
Handling Vinnare av Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen.
I Göteborg förbereds en stor retrospektiv över konstnären Gustav Beckers verk från 1980-talet och framåt. Vart psykologstudenten Rakel än vänder sig möter hon sin gåtfullt försvunna mammas ansikte på utställningsaffischen som är tapetserad över stan. I samma veva slungas Rakels pappa, förläggaren Martin Berg, in i en omtumlande livskris.
”Samlade verk” är en roman om djup kärlek, mångårig vänskap och konst i spänningsfältet mellan fiktion och sanning. Dessutom är det en storslagen Göteborgsskildring med moderniteten och klassresan som fond.
Kommentar Den här boken syntes ganska mycket i flödet men ändå var det ingen bok som hamnade på läsa-hyllan, när den var så lång, bland annat. Men så blev den nominerad och slutligen vinnaren av årets Augustpris, så då får man ju testa.
Det känns lite kluvet att jag inte håller med i hyllningskören. Jag vet inte om det är för att jag lyssnade på den (å andra sidan tycker jag det oftast förstärker). Men jag tyckte den var seg och tråkig, monoton och händelselös i mitt tycke. Det fanns inget som grep tag i mig och fick mig att känna någon form av spänning eller vidare dragning.
Däremot är allt det här med skrivande och författarskapet genialiskt. Kanske fullpott på det. Såklart är sådant uppskattat att läsa om och det gjordes mycket väl till historien. Tilltalande, inkännande, innehållsrikt och smått humoristiskt. Men som sagt, utöver det förstod jag mig inte på hänförelsen.
… eller 10 tips på hur du snabbt färdigställer ditt råmanus.
I slutet på den här veckan går startskottet för Nanowrimo, det enorma skriveventet som samlar hundratusentals skrivtörstande människor världen över för att tillsammans, fast med egen hand, knåpa ihop 50.000 ord på 30 dagar. Det är en skrivfest som jag verkligen rekommenderar om du vill färdigställa ett (första) utkast. Du får all pepp du behöver och en rejäl spark i baken samt det kanske mest värdefulla – du vet att du inte är ensam. I höstmörkret är det fler som brinner för sina idéer och vill se dem klädda i ord till historier.
Jag har varit med fyra gånger och vunnit tre av dem, alltså skrivit alla orden under tidsspannet. I april i år skrev jag dessutom ett råmanus på snarlikt vis för egen maskin och klara det, 41.000 ord på 21 dagar. Så jag har lite erfarenhet om det som kan hjälpa för lyckas med ett skrivmål som Nanowrimo.
1.Ha lite beslutsamhet Du måste tro på dig själv och din historia och bestämma dig på riktigt för att du vill se den nedtecknad – även de dagar det känns som att du vill bränna upp allt, för de dagarna kommer att komma. Jag är säker på att författardrömmen finns där inne, så gör nu ditt yttersta under dessa 30 dagar för att ge den en chans.
2. Planera ditt skrivande lite grann Vi skriver alla på vårt egna sätt och vissa planerar lite mindre än andra innan de börjar. Tänker du skriva på en lös idé som kittlar kan det bli ett äventyr under månaden, Nanowrimo är kanske ett ypperligt tillfälle att testa ”writing into the dark”. Jag rekommenderar dock att du åtminstone går igenom och gärna skriver ner lite hur tankarna går för vad du ska skriva och varför. Ju större frågor, dilemman och konflikter du lyckas ringa in desto större är möjligheterna för att du har något att fånga upp med pennan när den strejkar. Sådant du fascineras över och sådant du fullkomligen blir vettskrämd inför.
3. Planera ditt skrivande lite mer Åtminstone jag har hjälp av att planera så gott jag kan, även om det är svårt att konkretisera. Det är inte så att jag planerar precis allt, det är spännande att det finns lite utrymme att låta nya saker dyka upp på skärmen/pappret. Men att kartlägga karaktärer, lista scener och situationer samt fundera över bokens större budskap och sådant som kan passa för det, det ger bra stöd längs vägen. Du kommer att tacka dig själv när det blir fullkomligen blankt vid typ dag 17.
4. Bli lite av en maskin Du kommer inte alltid att vara inspirerad eller pepp på att skriva. Du vill kräkas på det du får ner och du somnar snart framför orden. Men skriv ändå. Bara gör det. Bocka av dagens skrivpass och fortsätt nästa dag. Ge inte upp. Fortsätt oavsett humör eller vad som hänt, spetsa till din skrivdisciplin. Om det är något Nanowrimo är, så är det ett tillfälle bygga ett momentum – rätt vad det är befinner du dig i ett skrivrus. Tänk att få skriva ut ditt manus sedan, för att du höll i farten.
5. Prioritera lite mer 50.000 ord på 30 dagar är en utmaning och för att klara det finns det saker du måste skjuta åt sidan under tiden. Städa lite mindre och laga lite mindre fancy mat, se lite mindre på Netflix och youtube och ja – läs lite mindre. Kapa det mesta av din underhållning och dina göromål för att fokusera på skrivandet under den här perioden. För det är just vad det är, en kort tid för att låta skrivandet nå långt. En generell regel är att i första hand skriva alla ord som krävs varje dag, innan du gör något annat. Jag lovar att det inte är någon höjdare att sista timmen på kvällen ha skrivandet kvar. Även om dessa dagar också kommer, av olika anledningar.
6. Skaffa lite marginal Det dagliga skrivmålet för att vid dag 30 nå 50.00 ord är 1667 ord per dag. Men sikta hellre på att varje dag skriva 1800 eller gärna 2000. Så att du vid motiga eller upptagna dagar har utrymme för att tappa fart. Vissa kanske kan rusa ikapp på helgerna med 5000 ord och mer men så är inte jag, se lite vad som passar dig. Men framför allt, stanna inte. Jag behöver väl inte säga att det inte handlar om att skriva perfekt? Orden skall bara nedtecknas, finnas där.
7. Skriv lite annorlunda Antingen för att du är modig nog att testa något nytt, eller för att det efter ett antal dagar tar emot. Sätt då in lite variation, skriv på nya tider, platser och sätt. Byt perspektiv eller släng in något nytt i handlingen. Skriv på datorn om du skriver för hand eller för hand om du skriver på datorn.
8. Bli lite av en nörd Nu har du tillfälle att uppslukas av dina skrividéer. Det gäller att inte bara prioritera skrivandet fysiskt utan också psykiskt. Lev ditt skrivande och din historia! Och när du tar en paus (gärna promenader), uppge dig inte med underhåll som podcast eller annat utan låt det antingen bli en meditativ stund med tom blick och sinne, eller ett tillfälle för att locka fram nya idéer när du får ett avbrott (kanske utan att du aktivt tänker på det).
9. Var lite hälsosam Ett maraton som detta kräver att såväl kropp som knopp är i trim för att orka. Kanske inte mer än du brukar (det är ju skrivandet som gäller nu, inte läge att addera något mer), men försök att tänka på att inte ligga på soffan med kakorna hela månaden. Då blir det mosigt och svårt att ta sig över mållinjen. Ät bra, rör på dig, ge dig frisk luft och bra sömn samt ta med dig andra sunda mentala strategier (visst ska vi ge allt och satsa men det får inte gå överstyr eller till varje pris).
10. Tänk lite som en höna Eller vad det nu kan vara för djur som passar. Att skriva ett utkast likt en gepard innebär hög acceleration och du blir oövervinnerlig och ostoppbar, men inte runt HELA jorden. Nanowrimo sker under en period och sedan är det slut. Utnyttja det. Se vart det kan ta dig. Lev för dagen men inse att snart kommer en ny dag med december och då finns det utrymme för paus. Det mesta i livet går i cykler och det är det som gör att det frodas och blir vackert.
Ska du delta i årets Nanowrimo i år? Har du varit med förut? Vad skulle du säga har hjälpt? 🙂 Om du är med får du gärna lägga till mig, fannytengros heter jag. Annars, så hoppas jag att ni är laddade för att rusa iväg med orden och fantasin den 1 november!
Många är de fantastiska tips och råd och erfarenheter som andra skrivande personer och författare haft hjälp av och vill tipsa om. Men de är också utifrån dem själva.
Nuförtiden funderar jag mer och mer på det här med att landa i mig själv, för att också få tillgång till och kunna att skapa litteratur utifrån mig själv. Det kanske kan låta självklart, men att gå inåt är inte enkelt i vår tillvaro där tillgången på information och underhållning lätt kan bli överväldigande, så att vi förlorar oss själva. Så vilka tips skulle passa just mig? Här är tio stycken som jag kom på, plus ett bonustips.
1.Läs mindre Nästan alla kan skriva under på att det finns två viktiga vägar att ta för att bli författare och det är att skriva mycket och att läsa mycket. Jag har inga problem att plöja böcker och läser och har läst ofantligt mycket de senaste åren, och det har också hjälpt mig mest av allt. Verkligen! Men, det är ju enklare att läsa färdiga historier, inspireras och underhållas, än att träna på sin egen konst som bara gör en besviken… Nu förstår jag mer och mer att jag måste sätta stopp, begränsa mig mer, och göra skrivjobbet, om jag vill att skrivandet ska leda någon vart.
2.Lyssna mindre på andras skrivtips Det finns många orakeltips om allt möjligt från mindset, idéer, gestaltning osv. för skrivandet men… jag börjar tro att det blir svårt att skapa för sig själv om jag samtidigt ska ha i åtanke vad andra tycker och tänker. Förstår du hur jag menar? Det här hör ihop med mina andra tips om att jag måste landa i mig själv för mig själv. Att skriva sig fram och hitta det som passar just mig. Eller bara skriva, för sig själv helt enkelt.
3. Sluta vara effektiv Gisses vad detta kan ställa till det, i vår smarta samtid där vi aldrig haft så mycket hjälpmedel som gör vårt liv effektivt och ändå har vi aldrig haft sådan brist på tid. Jag måste försöka att inte alltid göra något, se program när jag äter, lyssna på podd när jag går, multitaska på annat sätt osv. Kom ihåg slow-filosofin.
4. Internetbanta Youtube, instagram, facebook och google – behöver jag verkligen se vad andra gör och gjort eller läsa mig till ännu ett tillvägagångssätt och få inblick i ännu fler levnadssituationer? Information overload. Sociala medier och internet överlag tar helt klart för mycket energi och fokus, men det är ohyggligt svårt att låta bli! Jag tar det stegvist och får verkligen kämpa för att hålla emot impulserna. Målet är att befria mig betydligt mer så att energin kan läggas på det som faktiskt tar mig mot mina författardrömmar (och helt enkelt ger mig bättre mående).
5. Var i naturen (och motionera) utan annat underhåll Att vara i naturen är en nödvändig vilostund liksom ger utrymme för ny inspiration och kraft. Uppta då inte sinnet med det som ändå fyller dagarna. Jag tänker också att jag behöver hålla mig i bra fysisk form och äta sunt för att orka med att skriva och dessutom göra det lustfylld och väl. Kom ihåg makarna Ottossons böcker om naturens läkande och stärkande effekt, Hansens bok Hjärnstark och böckerna Happy Food.
6. Skriv dagbok Det behöver inte vara lika mycket varje dag eller ens varje dag men ha den framme och ta dig tid att skriva av dig om mer eller mindre betydelsefulla saker och tankar. Lätta på sinnet, förstå mönster och skapa en stund för reflektion och nedvarvning. Och som ännu ett tillfälle att skriva.
7. Skriv om ditt skrivande Många gånger innan jag ska skriva en scen flödesskriver jag om den. Jag skriver ner vad jag vill ska hända, karaktärernas utgångspunkter och strävanden, känslan jag vill få medla, olika element jag vill ha med, vad som bekymrar mig, varför det känns spännande, varför det känns otroligt svårt osv. Då brukar det släppa och jag blir uppvärmd – så gör mer av det.
8. Skriv mer än du kan Förhoppningsvis blir det mer skrivet om jag följer de här tipsen till mig själv. Jag tänker också att jag skulle kunna skriva så mycket mer än jag faktiskt gör i det som kallas många bäckar små. Något jag vill börja testa är så kallade sprints, det skulle nog passa min småbarnstillvaro.
9. Sätt deadline Allt kommer inte bli fantastiskt, långt ifrån. Men se till att bara skriva det så gott du kan och gå sedan vidare. För varje runda och tillfälle bli det förmodligen ett litet snäpp bättre. Eller så blir du bättre. Så bli klar genom att sätta en deadline.
10. Förundras och dröm Det här får jag för allt i världen inte glömma. Det som jag ändå nästan har gjort. Gå tillbaka till ungdomens lätthet och smått maniska längtan och strävan till det som lockar en med sådan kraft inombords. Det går. Det är möjligt. DU KAN. Det är helt fantastiskt. Tänk på allt fantastiskt i världen. I andra världar. I dina fantasier. På allt elände som du kan hantera och förändra genom dina ord. Berättelser är bland det mäktigaste. Människans förmåga är bland det mäktigaste.
Bonustips Mycket går att göra för att höja ambitionerna och arbetskraften för att nå författardrömmen. Men allt kommer ändå alltid att ske här och nu. Ständigt. Om jag aldrig kan njuta av stunden och där jag är just nu, så kommer jag heller aldrig att bli tillfreds när jag är ”framme”. Så jag måste se till att hänföras av där jag befinner mig just nu, (kan vara människans största utmaning att vara i nuet och inte dåtiden eller framtiden…). Helt enkelt – se till att njuta av varje del i processen.
Jag känner mig väldigt nöjd med dessa råd till mig själv. Dessa får jag skriva ner och sätta någonstans där jag ser dem dagligen. Vilka skrivtips skulle du ge till dig själv?
Det har hänt mycket den här hösten, och ändå är den inte slut. Jag har fått ett jäkla driv och gjort och lärt mig saker som jag aldrig gjort (eller velat göra) tidigare, vilket har gett mig en ordentlig knuff framåt. Det har gett resultat, det ena efter det andra – redan! Bara genom att sätta igång och finnas tillgänglig, vara beredd att göra det lilla extra, så ger det frukt. Jag tar varje dag steg framåt och inspirerar ärligt talat mig själv, att jag kan!
Ville bara säga att jag har en väldig fart nu, känner att jag har knäckt koden och fått kontroll på tillvaron, det är en underbart resa.
Antingen kan jag välja att fasa över hur många som skriver och vill ge ut sina böcker, all ofantlig tid och energi det krävs, alla steg och alla möjliga saker som behöver göras… så blir jag mörkrädd, gråter hysteriskt och får en sådan panik. En mycket otrevlig känsla. Så då undviker jag den. Och väljer i stället att se det som att jag kan göra precis vad jag vill, om jag är beredd att jobba extremt hårt, då kommer det att gå, vägar kommer att öppnas för mig och det är bara att fortsätta framåt mot målet. Bara att befinna mig i känslan av att ha lyckas gör mig så ruskigt ivrig att jag knappt kan bärga mig inför ännu en dag som tar mig framåt.
Men det är klart att det är otroligt tufft när jag samtidigt tar hand om mitt barn, och det andra som hör till livet, men det är inget unikt och ingen ursäkt, så det är bara att köra på och vara glad att jag har något meningsfullt att jobba med.
Handling: Stephen Kings Att skriva har sedan den utkom 2000 blivit en modern klassiker, lika älskad av läsare som av författare. Att skriva är både en självbiografi och handbok i skrivandets hantverk. King berättar om barndomen på 50- och 60-talet, om skolåren och om det tidiga intresset för skrivandet. Han ger också praktiska och underhållande tips till aspirerande författare med en mängd exempel från sina egna och andras texter.
Vad jag tyckte:
+ Intressant, givande med handfasta, direkta råd – Lite pladder emellanåt
Handling: Skriva ska man göra för att det är roligt, för att man älskar ord och för att man vill berätta något. Det kan låta okomplicerat, men ofta sitter man där och stirrar besviket ner på livlösa ord och meningar som är lika intressanta att läsa som en telefonkatalog. Hemligheten är att hitta de rätta verktygen, och det är precis det som Ralph Fletcher vill hjälpa dig med. Alla har vi svårt med olika saker; ibland är det svårt att komma igång, andra gånger känns det omöjligt att avsluta, och vad ska man göra med allting där emellan? Den här boken bygger på den enkla idén att varje författare har en verktygslåda – dock utan hammare och mejslar. Istället är den fullpackad med ord, fantasi, språkkänsla och idéer. Ralph Fletchers verktygslåda kan inspirera, hjälpa och trösta. Och glöm inte det viktigaste rådet av alla: Skriv, skriv, skriv! Den unga författarens verktygslåda vänder sig till barn och ungdomar som vill skriva men tycker det är svårt – och så klart också till dem som kan. En bok att sätta i händerna på barn i alla åldrar.
Kommentar: Jag kan ha lite svårt för skrivhandböcker ibland. Kanske för att skrivandet i sig är så pass individuell att böckerna om ämnet kan skilja sig åt, precis som mina förväntningar och behov av dem. Oftast har det varit så att det finns både bra saker i dem som jag kan ha användning av, men lika många delar som jag känt meningslösa vid den stunden.
Den här boken å andra sidan, det måste vara den bästa jag hittills stött på. Den är visserligen kort och luftig, men det som tas upp är alldeles lagom. Framförallt har författaren gjort det bra i sitt sätt att framföra innehållet. Det är både personligt utifrån hans egna erfarenhet men också väl skrivet för att det ska passa formen. Allting är väldigt enkelt. Men helt mitt i prick, och det gjorde mig verkligen glad. Det var roligt att läsa boken. Och även om mycket kändes självklart på något vis (vilket det å andra sidan inte alls kan/borde vara) så var det givande att ta till sig. Författaren går igenom ”alla” delar i författarskapet och att bygga en berättelse, som t.ex att läsa som en författare, att hitta sin egna röst liksom början och slutet. Och en hel del annat förstås.
Sedan är det något som jag oftast har svårt för när det gäller dessa böcker. Jag gillar inte riktigt att läsa exempel, det är lite tråkigt och tidsödande (fel nog). Men här gick det plötsligt bra. Eftersom de var korta, och jag tyckte att det var roligt att läsa dem (tänka sig!). Exemplen var ju skrivna av barn själv vilket jag tyckte var fantastiskt, eftersom de som sagt var så bra – och visade precis på det som författaren ville belysa samt gav mig en extra dimension av det hela, samt inspiration.
Innan jag lämnar tillbaka den här till biblioteket måste jag helt enkelt gå igenom den ännu en gång och anteckna både det ena och det andra!
Just dessa rader tidigt i boken gjorde mig lättad:
Det kommer absolut inte att flöda ut texter i världsklass ur din penna varenda dag. Tänk på att världens bästa basebollspelare misslyckas med att drämma bollen sju gånger av tio! (…) Som författare måste du vara beredd på att missa oftare än du träffar. Försök att inte bli nedslagen. Mina första utkast brukar inte vara något vidare; de är bara okej. När jag läser igenom det som jag har skrivit hittar jag små glimtar här och där, föraningar om något riktigt bra. Som författare måste du klara dig på de där glimtarna. (s.16)
Det har poeten Ruth Stone ett fantastiskt svar på. Det här är ett utdrag från boken Stor magi av Elizabeth Gilbert, s. 65-66. Det är även ett inslag i hennes populära TED-tal. Såhär skriver hon…
När hon var barn, sa hon – hon hade växt upp på en gård på Virginias landsbygd – hade hon ibland hört en dikt närma sig medan hon arbetade på åkrarna, komma rusande rakt emot henne över fälten som en galopperande häst. När det hände visste hon precis vad hon måste göra: Hon sprang ”som fan” hem till bostadshuset, försökte hinna före dikten, hoppades kunna rycka till sig papper och penna så fort hon kunde fånga den. Då skulle hon kunna hejda dikten och skriva ner den efter diktamen när den nådde fram till henne och drog igenom henne – låta orden forsa fram på pappret. Men ibland var hon för långsam och fick inte tag i papper och penna i tid, och då kände hon att dikten rusade rakt igenom kroppen och ut på andra sidan. Den fanns i henne ett kort ögonblick och sökte gensvar, men sedan försvann den innan hon hann gripa tag i den – galopperade vidare över markerna och ”letade efter en annan poet”, som hon sa. Men i vissa fall (och det här är det galnaste) missade hon den nästan men inte riktigt. Hon hann bara nätt och jämt fånga den, förklarade hon – ”gripa den i svansen”. Som att fånga en tiger. Sedan drog hon tillbaka den med ena handen, drog in den i kroppen igen – nästan fysiskt – samtidigt som hon skrev ner den med den andra. När hon gjorde så stod orden skrivna i motsatt ordning på pappret efteråt: baklänges, men för övrigt helt rätt. Och det, mina vänner, är riktigt kuslig, gammaldags, voodooaktig stor magi. Men jag tror på det.
Är det inte så här det känns med idéer? De kommer till oss ibland men kan likväl gå förlorade om vi inte fångar dem. Jag älskar det här tankesättet, och mer därtill som tas upp i den boken 🙂
FANNY TENGROS 