En smakbit på söndag – När hundarna kommer

Då var smakbitarna tillbaka och jag tänkte bjuda på en från augustprisvinnaren När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Äntligen har jag börjat med den. Den är ganska så snabbläst även om jag har dragit ner på tempot för att känna varje ord. Smakbiten kommer från sidan 32:

”När Ester lämnar huset på lördagskvällen är hennes mage full av fjärilar.
   Hon har den stålblå jackan och den nya vita sjalen och när bussen svänger runt kröken ner mot sjön blixtrar vattenytan i kvällssolen. Ett sprakande fyrverkeri är det, ett ljus som slungas genom de smutsiga bussrutorna och bländar Ester så att hon måste sätta handen för ögonen.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Min mormor hälsar och säger förlåt

Söndagens smakbit kommer från Fredrik Backmans bok Min mormor hälsar och säger förlåt. Jag har läst hans bok om Ove och Britt-Marie och gillat dem mycket, så det är väldigt kul att nu också få läsa denna 🙂 Smakbiten kommer från sidan 21:

”Men Miamas är mormors och Elsas favoritkungarike, för där är historieberättare det allra ädlaste yrke man kan ha. Där kan den som kan ge en berättelse liv bli mäktigare än en kung. I Miamas är fantasi valuta, istället för att köpa något för mynt kan man köpa det för en bra historia, och bibliotek heter inte bibliotek där utan ”bank”. I Miamas är varje bok en förmögenhet, varje saga en miljon. Och mormor har oändliga skattkistor med sig därifrån varje kväll. Om drakar och troll och kungar och drottningar och häxor. Och om skuggor. För alla sagovärldar måste ha fruktansvärda fiender, och Landet-Nästan-Vakens fiender är skuggorna, för skuggorna vill döda all fantasi.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Aristotle and Dante discover the secrets of the universe

Jag sprang iväg på ett långpass på morgonen så nu är båda jag och hunden trötta och nöjda, och jag kan ligga i sängen och läsa hela dagen om jag vill 😉 Jag började lite smått på Aristotle and Dante discover the secrets of the universe av Benjamin Alire Sáenz igår så jag bjuder på en smakbit från början, på sidan 17:

”I moved over to the side of the pool and stood up in the water, squinting into the sunlight. He sat down on the edge of the pool. I looked at him suspiciously. If a guy was offering to teach me how to swim, then for sure he didn´t have a life. Two guys without a life? How much fun could that be?
   I had a rule it was better to be bored by yourself than to be bored with someone else. I pretty much lived by that rule. Maybe that´s why I didn´t have any friends.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – David och Goliat

Tack och lov för att åskan kom igår och tog värmen. Det var olidligt, nu är det betydligt behagligare! Men det var mysigt att läsa när regnet vräkte ner och det dundrade till och från.

Idag är det söndag och jag tänkte bjuda på en smakbit ur en av böckerna som jag läser just nu. Det får bli David och Goliat konsten att slåss mot jättar av Malcolm Gladwell. Det är en inspirerande och tankeväckande bok om hur det är att vara en underdog.

Smakbiten kommer från sidan 109 (Boies är dyslektiker):

”Hur Boies förvandlades från byggarbetare med enbart high school utbildning till en av topparna inom advokatkåren är minst sagt en gåta. Juridiken är uppbyggd kring läsandet – och olika rättsfall, domskäl och vetenskapliga analyser – och för Boies är själva läsandet en kamp. Det verkar helt befängt att han ens funderade över att ägna sig åt juridik. Men låt oss inte glömma att om du läser den här boken så är du en läsare – och det innebär att du förmodligen aldrig har behövt tänka på alla genvägar och strategier och förbifartsleder som existerar för att undvika läsning.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – I skymningen sjunger koltrasten

Söndagens smakbit kommer från Linda Olssons bok I skymningen sjunger koltrasten. Den handlar om när en felskickad postförsändelse blir inledningen till en vänskap för tre ensamma människor i samma trappuppgång, där den gemensamma kärleken till berättelser och litteratur får dem att öppna sig för varandra. En mysig och fin bok. Smakbiten kommer från sidan 14:

Till slut, tystnad och stillhet igen. Hon sjönk ner på kudden. Hennes panna var fuktig av kallsvett.
   Men så igen, som ett slag i ansiktet, ljudet av brevinkastet som öppnades på nytt. Och rösten.
   ”Ja, hej då, då.”
   Som om han visste att hon gömde sig därinne.
   Det svaga ljudet av steg i farstun. En dörr som stängdes.
   Hon andades ut, blundade, steg upp och gick ut i köket.

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Jag är Pilgrimen

Det fick bli en smakbit på kvällen denna gång. Anledningen till det är att jag varit bortrest i helgen, på dop 🙂 Så under bilfärden var det lämpligt att ha en tjock tegelsten att läsa – Jag är Pilgrimen. Det är egentligen inte min typ av genre men jag följer blurpen på omslaget – ”den enda thrillen du behöver läsa i år.” Fast den ursprungliga anledningen till att den hamnade i min hylla var som vanligt min svaghet för second hand, när jag såg den för tjugonio kronor så kunde jag inte låta bli. Jag har nu kommit en bit och jag tycker nog att det är bra, men avvaktar tills den sista av dessa nära åttahundra sidorna är lästa. Smakbiten kommer från sidan 163:

”Vet du vad som tog deras liv, Mr Campbell?”
   ”Medkänsla?” sa jag.
   ”Just det, som jag sa – det var inte de nedfallande byggnadsdelarna eller elden som dödade dem. Det var deras förbannade försök att rädda någon annan. Det var därifrån min ilska kom. Var fanns rättvisan i det?”
   Han hämtade andan en stund innan han milt sa: ”Jag var inte säker på att jag ville leva i en sån värld.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Ingen skada skedd

Vilken underbar sommarvärme vi får njuta av, det är nästan så man glömt hur det känns. Varje gång är det ovant att ta på sig shortsen, och varje gång är det jobbigt att se till att hunden inte bränner tassarna på asfalten. Usch tycker inte om det där, och varmare blir den. Vi gick på en somrig långpromenad igår med avslutande dopp i sjön – för hunden, väldigt uppskattat 🙂

Men nu till en smakbit. Just nu läser jag Ingen skada skedd av Alistair Macleod, som är en ganska lågmäld bok, reflekterande och beskrivande, så smakbiten är nog den mest dramatiska scenen, än så länge. Från sidan 51:

”Lyktan rör sig fortfarande inte”, sade farfar och började snabbt dra på sig vinterkläder och stövlar, samtidigt som telefonen började ringa. ”Lyktan rör sig inte. Lyktan rör sig inte”. sade rösterna. ”De har råkat illa ut på isen”
   Och så pratade rösterna i ett hetsigt utbyte av meddelanden : ”Ta med ett rep.” ”Ta med några ispikar.” ”Ta med en filt vi kan använda som bår.” ”Ta med konjak.” ”Vi möts vid knuten. Gå inte ut utan oss.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Señor Peregrino

Söndagens smakbit kommer från en bok som jag sett fram emot väldigt länge. För att jag gillade Cecilia Samartins bok Drömhjärta så himla mycket. Den här boken var inte alls så som jag tänkte mig… men det till sin fördel. För jag gillar den.

Señor Peregrino handlar om Jamilet som föds med ett hemsk födelsemärke och på grund av det möts orättvist. När hennes mamma dör tar hon sig till USA i hopp om bot och får med hjälp av falska papper jobb på ett mentalsjukhus. Där möter hon den udda och gåtfulla Señor Peregrino. Tror ni det skapades förväntningar inför det där mötet? Jag vill verkligen inte ta något från de sidorna för jag vill att ni själv ska få uppleva det, om ni vill läsa boken framöver. I stället får smakbiten bli från ett tidigare stadium, från sidan 52:

”Vi behöver inte fler mexikaner här, vare sig pojkar eller flickor. Jag förstår inte varför ni inte stannar i ert eget land, där ni hör hemma, varför ni håller på och smyger er över hit som tjuvar.”

   ”Själv har jag kommit för att jag behöver läkarhjälp”, sa Jamilet.

   ”Det finns läkare i Mexiko.”

   ”Inte den sortens läkare som kan bota mig.”

Fler smakbitat hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Flickan som vävde sidenmattor

Just nu läser jag Flickan som vävde sidenmattor av Anita Amirrezvani. Boken utspelar sig i 1600-talets Persien. Jag tycker det skapas en väldigt fin stämning och jag får en bra känsla för omgivningen. Både för synen, dofter och smaker men även situationen, sagor och tro. Väldigt välskrivet. Kanske är den lite långsam, men vi får se vad sidorna bjuder på!

Smakbiten kommer från sidan 60:

   ”Vad är det du vill lära dig mer om?”
   ”Allt”, sa jag. ”Hur man skapar vackra mönster och ger dem färger som om de var spegelbilder av himlen.”
   Gostaham grunnade ett ögonblick: ”Jag fick aldrig en son att lära upp som skulle kunna fortsätta i mina fotspår”, sa han. ”Ingen av mina döttrar har någonsin behövt lära sig. Det är synd att du inte är en pojke. Du är i rätt ålder för att arbeta som lärling i väverier.”
   Jag visste att det inte fanns någon möjlighet för mig att arbeta bland alla dessa män. ”Jag kanske kan hjälpa dig hemma med dina beställningar – om du tycker att jag är tillräckligt bra”, sa jag.
   ”Vi får se”, svarade han.

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.

En smakbit på söndag – Än klappar hjärtan

Det kanske är lite för tidigt att läsa om sommar och student men jag har väntat så länge så nu kunde jag inte låta bli. Det är vad boken jag just börjat läsa handlar om, en sommar när livet vänds upp och ner för tre systrar. Jag tyckte framförallt att titeln var så fin, Än klappar hjärtan (av Helena von Zweigbergk), när jag såg den i hyllan och när jag drog ut den blänkte sidorna i ett fint mönster, då var jag bara tvungen att ta med mig den hem. Ja, utseendet på böcker är en del av mitt urval.

Jag har just satt mig med den så smakbiten kommer från sidan 11:

”Astrid vrider huvudet från skoltrappan, där Viktor förväntas springa ut, och sneglar mot grinden in till skolgården. Hon håller Viktors bild som ett demonstrationsplakat framför sig. Det är jag som är hans mamma, vi är hans familj och hans allt i den vägen. Så det så – och bilden som en sköld.”

Fler smakbitar hittar du hos Mari på Flukten fra Virkeligheten.