Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Shaffer

”Vi läste böcker, pratade om böcker, grälade om böcker, och blev allt bättre vänner.”

Titel: Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap
Författare: Mary Ann Shaffer
Serie: –
Genre: Feelgood
Antal sidor: 307
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society
Översättare: Helena Ridelberg
Förlag: Brombergs
ISBN: 978-91-7337-203-9
Utgivningsår: 2010 (2008)
Format: Pocket

Första meningen: Kära Sidney!

Handling: Januari 1946: London är på väg att återhämta sig efter kriget och författaren Juliet Ashton funderar över sin nästa bok. Så får hon en dag ett brev från en man hon aldrig träffat, Dawsay Adams från ön Guernsey i Engelska kanalen som under kriget varit ockuperad av nazisterna. Adams har hittat Juliets namn på försättsbladet till en bok av Charles Lamb och nu undrar han om hon känner till fler böcker av samme författare.
   Juliet och Dawsey Adams börjar brevväxla. Han berättar om öns läsecirkel, Guernseys litteratur- och potatisskalssällskap, och snart har Juliet inlett brevväxling med flera av läsecirkelns medlemmar. Hon fängslas så av deras öden och berättelser om livet på ön att hon bestämmer sig för att åka dit. En resa som kommer att förändra hennes liv.

Mina tankar: Var lugn, den långa och till synes besvärliga titeln, som får en att undvika att uttala den högt, kommer under tiden som du läser den här boken att kännas allt mer självklar. För nu kan jag utan problem uttala den, och tycker att den är underbar. Det är också det enda besvärliga med den här boken, för annars är det väldigt lättläst och följsamt.

Att boken är uppbyggd i brevform gjorde mig först lite tveksam, men jag tycker det fungerar bra. När personerna med egna ord berättar om sina upplevelser blir det personligt och direkt. Det blir deras humor och relationerna emellan blir tydlig. Det är heller inget problem att dras med i det som händer. Jag tänkte också först att hur intressant kan det bli med brev? Men jodå, det bjöds på väldigt härlig läsning.

Men efter ett tag blev jag lite otålig och tyckte minsann att nu fick det vara slut med den här leken, jag vill träffa dem och följda dem på riktigt! Det var lite ovant att läsa i den formen och kanske var det det som gjorde att jag inte drogs med så starkt som jag hade velat.

Jag blev lite förvånad över hur mycket av kriget som upptog innehållet, och kanske är det det som gjorde mig lite besviken för jag tyckte nog att den där härliga bokcirkel-känslan försvann efter ett tag. Det hemska gör dock att berättelsen får lite djup och jag gillar det, det blir intressant och gör deras bokträffar till något väldigt fint.

Den här är en väldigt fin liten bok om kärleken till böcker, om svåra tider och om gemenskapen.

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.